Claes Klasander
Ord och begrepp i Teknik
Text: Claes Klasander, föreståndare, CETIS
Foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4, december 2016
I läroplanerna och i skolämnenas kursplaner lyfts ord, termer och begrepp fram. Det är en del av varje kunskapsfälts kärna, tillsammans med de handgrepp och metoder som också ofta är starkt förknippade med de förmågor eleverna ska utveckla. Vikten av ett språkutvecklande arbetssätt påtalas från alla håll och kanter. Vad betyder det för teknikundervisningens del?
I alltför hög grad kännetecknas den av ”ett oreflekterat görande”. Själva ”görandet” har naturligtvis sin plats i elevernas tekniska repertoar, en känsla för material, strukturer, genomförande och processer. Problemet är ”det oreflekterade”. Om vi och eleverna inte har fokus på de ord, termer och begrepp som bygger upp kunskapen om den teknik som omger oss, blir det svårt att diskutera på ett reflekterat sätt. Det gäller i allt från benämningen av komponenter i en enskild konstruktion, via begrepp för att belysa teknisk förändring, till elevernas analys av teknikens påverkan på samhälle och miljö.
Andra skolämnen
I matematiken arbetar man målmedvetet med att fylla ”talsystem” med innehåll och tränar detta successivt i decimal-, bråk- och procentform. NO’n utvecklar systematiskt begreppssystem med ”kraft” i centrum, belyser t.ex. skillnaden mellan massa och tyngd. Man grundar för svåra saker som genetik och ärftlighet för att kunna erbjuda förståelse för naturens utveckling. SO’n behandlar makt, ansvar och demokrati i svenskt, europeiskt och internationellt perspektiv. Allt med ett brett spektrum av arbetsformer.
Teknikens värld
Att fördjupa elevernas tekniska språkvärld för att kunna tala om ”den konstruerade världen” är centralt. Det kan handla om en basal vokabulär när det gäller ”teknikens artkunskap” (utveckla t.ex. system, maskin, automat, apparat, verktyg, redskap, komponent…), eller begrepp för att kunna diskutera innovationers funktioner ur historiska eller systemrelaterade aspekter (mönster, drivkrafter, flaskhalsar…). Under tekniklektionerna kan vi alltså inte ensidigt genomföra konstruktionsövningar, ”uppfinna” eller bygga modeller. Nytt innehåll och nya arbetsformer behövs för sådan språkträning.
Träna – gärna tillsammans
Skolverket har flera material kring språkutveckling. Ett använder just ett teknikundervisningsexempel som grund för diskussioner. Men, varför inte börja med att fundera över hur vi bäst långsiktigt ”arbetar upp” elevernas förståelse för några centrala teknikbegrepp som t.ex. ”funktion” (och dess relation till ”fungerar” och ”funktionell”), eller ”optimering” (och dess relation till ”konstruktion”, ”struktur”, ”material”, ”process” – och ”funktion”)!
Fördjupning
Språk- och kunskapsutvecklande arbete - teknik - Skolverkets film
Originalkälla:
Språk- och kunskapsutvecklande arbete - teknik - Skolverket - YouTube
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping