Tekniklärarens tankar kring skola, kommun och näringsliv
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2016
Matilda Sahlin, lärare på gymnasiets teknikprogram, du samarbetade med kommun och näringsliv i din kurs Hållbart samhällsbyggande. Hur kommer det sig att ni drog igång samarbetet? Är det första gången ni gör något liknande?
– Det var av en slump att jag, under ett utvecklingssamtal, pratade med Magnus Blomqvist (se föregående uppslag på s. 4-5) om att jag önskade ha mer verklighetsanknutet material till kursen Hållbart samhällsbyggande som är en kurs i inriktningen Samhällsbyggande och miljö på teknikprogrammet. Magnus berättade då att han jobbar inom området och erbjöd sig att hjälpa till. Sedan utvecklades det till ett större samarbete. Ja, det är första, men inte sista, gången jag gör något liknande. Vad önskade du få ut av det? – Jag ville få mer verklighetsanknytning för eleverna i kursen och personligen få en bättre inblick i hur man arbetar med samhällsplanering för att ha mer kunskaper i kommande kurser.
Uppfylldes dina önskemål?
– Med råge! Jag har själv lärt mig massor och eleverna fick en god inblick i hur riktiga arbeten inom samhällsplanering och samhällsutveckling läggs upp och utförs. Förutom det uppfylldes även många av kursmålen genom detta projekt. Dessutom var det ett mycket roligt projekt, det tyckte både eleverna och jag.
Vad tycker du var viktigt att eleverna fick lära sig?
– Som jag nämnt tycker jag det är viktigt att eleverna ser hur man i verkliga yrken arbetar med samhällsplanering och hållbar utveckling, som i stora drag är vad kursen går ut på. Eleverna som har valt inriktningen har kanske tänkt sig arbeta inom området i framtiden och då är det viktigt att de får en inblick i hur det faktiskt kan vara. Dessutom är det såklart viktigt att de får med sig ett hållbarhets- och miljötänkande.
Tyckte du att kopplingen till kommun och näringsliv gav inblick i hur arbetet fungerar i verkligheten?
– Absolut! Något som var extra roligt var att det, i samarbetet, var tre olika personer som berättade om sina arbetsområden, på så sätt fick vi olika perspektiv. Eftersom Magnus var där vid ett flertal tillfällen så hann vi också få ett djupare perspektiv än vad man får vid bara en föreläsning. Eleverna hade också möjlighet att ställa många frågor och bolla idéer med honom, vilket var mycket givande. Då fick de en professionell respons på sina arbeten och idéer, något jag som lärare har svårt att ge.
Vad tyckte eleverna om uppdraget?
– De tyckte att det var spännande och roligt. Flera har i utvärderingen skrivit att området var det roligaste i hela kursen och i samtal med eleverna säger de att det är bra med verklighetsperspektiv.
Vilka lärdomar har ni dragit?
Massor! Att flera inom arbetslivet gärna verkar vilja samarbeta med skolan och verkar tycka det är viktigt. Jag kommer att känna mig säkrare i att ta kontakt med olika företag och personer i kommunen för samarbeten av olika slag. Eleverna tycks också anse att det är ett bra sätt att arbeta på och det ger mig mersmak att fortsätta jobba närmare näringsliv och kommun. Dessutom har jag fått stor inblick i vilket spännande och omfattande arbete samhällsbyggande är. Men projektet behöver mera tid. Om jag har möjlighet att göra ett liknande projekt i min kurs skulle jag ägna hela kursen åt det. Elever och samarbetspartners skulle på så vis få mer tid för utvärdering och för respons.
Du missade väl inte den föregående artikeln? Läs gärna:
Samhällsbyggnad och miljö – ett verkligt projekt
där samarbetet med Magnus Blomqvist beskrivs.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping