Samhällsbyggnad och miljö – ett verkligt projekt
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2016
På Ebersteinska gymnasiets teknikprogram i Norrköping finns inriktningen Samhällsbyggande och miljö. Matilda Sahlin och hennes elever inledde ett samarbete med Magnus Blomqvist, fastighetsutvecklare på Klövern AB. Här undersöktes ett av kommunens verkliga utvecklingsprojekt, Inre hamnen, som också kom att ligga till grund för elevernas teknikarbete.
Teknikprogrammets inriktning Samhällsbyggande och miljö ska ge kunskaper om, och färdigheter i samhällsbyggande, miljö och arkitektur. Här lär sig eleverna att arbeta med frågor kring byggande och miljö ur ett brett perspektiv – tekniskt, ekologiskt, estetiskt, ekonomiskt och socialt. Under en termin arbetade eleverna med Inre hamnen som ett eget samhällsbyggnadsprojekt och här tog skolan till sig kunskap från kommunen och näringslivet.
Enligt Magnus Blomqvist var upplägget enkelt och med tydliga tidsramar. Under tio veckor med fem lektionstillfällen var han inbjuden att presentera ett stadsutvecklingsuppdrag som han driver i sitt arbete i Norrköpings industrilandskap, kv Bommen.
Kv Bommen var under hela perioden det referensobjekt klassen utgick ifrån. Visionen för kv Bommen är ”att utveckla ett tätt och hållbart stadskvarter” och den målbilden var direkt överförbar till elevernas arbete med Inre hamnen.
Arkitekter föreläste
Vid första föreläsningstillfället deltog också Karin Milles Beier, stadsarkitekt. Hon berättade hur en stadsarkitekt jobbar och hur hon vill att Norrköping ska utvecklas som en stad med människan och hållbarhet i fokus. Magnus och Karins roller var att informera och vägleda eleverna i arbetet med sina projekt som skulle leda till redovisning och mässutställning i slutet av vårterminen. Erik Telldén, planarkitekt i kommunen, deltog också. Med hjälp av digitala modeller som Erik använder dagligen i sitt arbete fick eleverna pröva att arbeta fram egna skisser och ritningar till sitt kvarter.
Koppling till kursplan
– Jag läste in mig på kursplanen och har utgått från den. Tillsammans med Matildas pedagogiska erfarenhet och kunskap har vi sett till att kursmålen fanns med i undervisningen. Vi stämde av delmålen löpande för att vara säkra på att vi alltid var i fas, säger Magnus.
– Vi pratade om målbilder, förutsättningar, planprocesser, markanvändning och gestaltningsprogram. Målet är att eleverna ska få en förståelse för de moment i stadsbyggnad där arkitektur, teknik och alla aspekter av hållbarhet ingår. Här är ekologisk, estetisk och social hållbarhet grunden. Den ekonomiska hållbarheten fick vi helt enkelt hoppa över för att inte projektet skulle bli för stort. En av de viktigaste parametrarna som vi önskade förmedla är att projekt ska drivas i samförstånd och dialog med flera parter, berättar Magnus.
– För min del har det varit mycket intressant att föreläsa och diskutera med en målgrupp som jag inte haft kontakt med tidigare. Jag har fått en förståelse för vikten av att presentera och förklara hur arbetet går till på ett pedagogiskt och genomtänkt vis. Eleverna är duktiga på att ge spontan feedback. De är nyfikna och ställde frågor som varit ganska oväntade. En elev sa till mig att det kommer bli så häftigt att se när Inre hamnen blir färdig på riktigt. Jag hoppas att de nu följer arbetet på kommunens hemsida och jämför med sina idéer.
Skisser gjorda av elev.
Avslutning med mässan Eber Tech
Föreläsningarna och den information eleverna fick kring kv Bommen applicerades alltså på Inre hamnen. I slutet av vårterminen, på mässan Eber Tech, presenterade eleverna sina arbeten för lärare, elever och för inbjudna personer från kommun och näringsliv. Magnus och Karin var mycket nöjda.
– Eleverna har tittat på de hållbara aspekterna vi pratade om, de har t.ex. sett till att ta vara på byggnader som fanns i området. De har planerat för busslinjer, sett till att återvinning av olika system finns, energibesparande åtgärder nyttjas, och att belysning finns för trygghet. De har tittat på kajens möjligheter med gångstråk, restauranger, lekplatser, m.m. De ritningar och modeller vi sett är genomtänkta. Samarbetet har varit lyckat och all kunskap vi besitter ville vi föra vidare till eleverna. Med andra ord, skolor – ta chansen att nyttja kommuner och andra aktörer i ert arbete! avslutar Magnus.
Fortsättning följer i artikeln
Tekniklärarens tankar kring skola, kommun och näringsliv
där Matilda Sahlin berättar om samarbetet.
Länktips
Här följer några länkar kopplade till elevernas arbete på Teknikprogrammet på Ebersteinska gymnasiet men också lite tips på var du hittar mer information kring området.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping