Växthuset - från instruktion till lektion
Text: Anna Perez, adjunkt/doktorand och laboratorieingenjören Ann Nord vid tekniklärarutbildningen på Linnéuniversitetet
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, april 2021
Ann Nord och Anna Perez. Foto: Björn Citrohn
Detta är en fortsättning på artikeln om projektet "Växthuset" som beskrevs i februarinumret av CETIS nyhetsbrev 2021. I den här delen berättar Anna Perez och Ann Nord hur en högstadielärare använder projektet i teknikundervisningen. Växthuset är ett projekt som används på tekniklärarutbildningen och som har tagits fram av författarna som en del av deras arbete inom skolnätverket Lnu-Makerspace.
En lärares erfarenheter
Genom vårt arbete med yrkesverksamma lärare i Lnu-Makerspace kom vi i kontakt med Jennie Calsén, som undervisar på en högstadieskola i Värnamo. Jennie blev nyfiken på innehållet i Växthuset, där konstruktion kombineras med programmering. Efter vår kontakt planerade hon in projektet i sin klass i årskurs 9.
Innan uppgiften presenterades för klassen tillverkade Jennie ett eget växthus för att visa en möjlig konstruktion. Syftet med att göra en egen modell var att, dels få en uppfattning om tidsåtgången, men också att kunna visa eleverna slutmålet. Detta är samtidigt en avvägning man måste göra eftersom det kan innebära en risk för att elevernas konstruktioner blir kopior av den modellen. Jennies modell visade inte upp de tekniska lösningar som projektet kräver. Denna didaktiska avvägning görs för att ge eleverna möjligheter för att själva lösa behovet av hur vädringsluckor och dörrar ska fungera och styras.
Genomförande i klassrummet
Klassen delades in i grupper om fyra elever och varje elev fick egna ansvarsområden, så som tekniska lösningar, programmering, elektriska kopplingar och konstruktion. Eleverna gjorde en gemensam dokumentation för att arbetet inte skulle stanna av om någon i gruppen inte var på plats. Jennie beskriver sina upplevelser som positivt. Eleverna fick arbeta inom olika yrkeskategorier men ändå tillsammans. Jennie förklarar ytterligare effekt som projektet har: "Eleverna frågar mer och kontaktar mig även efter skoltid, de engagerar sig och funderar över olika lösningar och programmeringskoder, det är jättekul. Några elever sa att det var den roligaste uppgiften de hade gjort.".
Efter det första genomförandet som skedde hösten 2020 har Jennie valt att använda projektet ännu en gång. Första gången Jennie genomförde Växthuset sträckte sig projektet knappt över en halv termin med fyra elever i varje grupp, där varje elev hade ett ansvarsområde. Utifrån elevernas utvärderingar, där de hade önskat större delaktighet inom alla ansvarsområden, har hon nu istället valt att projektet ska löpa under större delen av terminen där eleverna arbetar parvis med hela projektet. På så sätt kan hon med hjälp av Växthuset lägga upp sin undervisning så att hon kan behandla många av de förmågor som kursplanen anger och efter Jennies tillägg fördjupas undervisningen ännu mer kring frågor som berör materialval och hållbarhet. Eleverna kommer att få fundera över stabila konstruktioner, hur man gör växthuset stormsäkert, jordbävningssäkert etc.
Några andra förändringar i genomförandet är att större vikt läggs på skriftlig, enskild dokumentation för att synliggöra elevernas lärande, dels för sig själva och som hjälp till Jennies bedömning. Eleverna kommer exempelvis att göra ritningar med hjälp av digitalt ritverktyg och en egen loggbok.
Samarbete
Det samarbete som skett mellan Jennie och oss på tekniklärarutbildningen har varit värdefullt och uppskattat från båda håll. Dels har Jennies klassrum berikats men även tekniklärarutbildningen eftersom en direktkontakt med skolverksamhet är viktig för att kunna bedriva en utbildning i tiden. Tack vare den mötesplatsen som skolnätverket Lnu-Makerspace ger kan skola och universitet mötas på ett informellt sätt som stärker oss båda.
I tekniklärarutbildningen
Projektet Växthuset har använts i tekniklärarutbildningen och lärarfortbildningar (årskurs 1-9) från 2018 som ett större, avslutande projekt. Genom projektet ges studenterna möjligheter att konstruera med olika material, använda verktyg och digitala redskap samt diskutera hållfasthet och stabilitet. Projektet är uppskattat av studenterna, som menar att de får ett sammanhang för områden som konstruktion och styrning, där programmering får en naturlig roll som ett användbart digitalt verktyg.
Studenterna lyfter att de får en förståelse till hur projektets delar samverkar för att lösa de behov som projektet kräver.Ytterligare ett skäl att projektet är lyckat är de muntliga presentationerna. Fokus är på bland annat didaktiska reflektioner om hur man kan implementera och bedöma uppgiften i deras framtida teknikklassrum. Projektet ger även studenterna ett exempel på hur man kan arbeta med formativ bedömning under ett större projekt, där de också övas i att reflektera över sin utvecklingsprocess.
Projektet Växthuset ger möjligheter till problemlösning utifrån de tekniska specifikationer som är givna, där studenter kan öva färdigheter som de själva ska bedöma i framtiden.
Nätverket Lnu-Makerspace - Facebook
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping