Foto: Taylor Wilcox
Olika språk i designprocessen
Text: Johan Lind och Kinda Jedsson
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, april 2021
Kinda Jedsson och Johan Lind.
I årets första nyhetsbrev berättade Johan Lind och Kinda Jedsson om arbetet med språkutvecklande arbetssätt i designprocessen. Här fortsätter de att dela med sig av sina erfarenheter kring undervisning när eleverna har svenska som andraspråk.
Det är dags att bryta tystnaden kring likvärdiga förutsättningar i lärande, för såväl elever som för lärare. Vi vill öppna för en diskussion och för reflektion om hur alla i skolan ska få samma förutsättningar för lärande. Det betyder att alla, oavsett bakgrund och etnicitet, ska få tillgång till språkutvecklande arbete och god undervisning, som är inkluderande. Samtidigt vill vi påpeka att det som fungerar i en grupp kanske inte är ett framgångsrecept för andra. Läraren bör utveckla ett flexibelt tankesätt utifrån en grundplanering för olika aktiviteter och lektioner. Dessutom är det betydelsefullt att läraren delar ansvaret för inlärningen tillsammans med eleverna.
Läraren kan bidra till varje enskild elevs individuella utveckling och skapa goda lärmiljöer och etablera trygghet. Elever som aldrig tidigare stött på ett innehåll har inte haft möjlighet att lära sig någonting om det. Den här artikeln fokuserar framför allt på användningen av transspråkande som metod för att gynna elevernas språk och kunskapsutveckling. Genom användning av elevers flerspråkighet i undervisningen når man utifrån beprövad erfarenhet en effektiv teknikundervisning.
Bakgrund
"Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper".
(Skolverket, 2017:8)
Skolverkets citat har varit kärnan i planeringen i arbetsområdet designprocess. En anmärkningsvärd och viktig detalj är behovet av användningen av transspråkande, dvs. hur elevers flerspråkighet kan användas i undervisning för att gynna elevernas språk och kunskapsutveckling, både muntligt och skriftligt. Användning av transspråkande i detta sammanhang är baserad på våra egna erfarenheter av arbete med flerspråkiga elever, utifrån observationer, iakttagelser samt utvecklingen eleverna visat i slutet av arbetsområdet designprocess.
Transspråkande perspektiv på undervisningen
Skolinspektion (2014) belyser ett omfattande antal områden där teknikundervisning anses bristfällig. Deras huvudkritik är att teknikämnet enbart är praktisk utan utrymme för reflektioner eller diskussioner. Det var också väsentligt för oss att läraren skapar en viktig bro till integrering i samhället genom att arbeta interkulturellt och att teknikämnet betraktas som en höjdpunkt där läraren drar nytta av elevernas olika bakgrunder. I det klassrummet diskuterar eleverna utifrån olika perspektiv på teknik och där fokus i teknikundervisningen ses utifrån ett transspråkande och interkulturellt perspektiv.
Interkulturellt perspektiv innebär att fokus ligger på en undervisning som ger kunskaper, färdigheter och attityder som bygger på elevernas tidigare erfarenheter och upplevelser.
Foto: Jeswin Thomas
Eleverna kommer till klassrummen med olika bakgrunder och förväntningar, kopplat till olika erfarenheter av undervisning. Kanske har man inte sett klasskamrater som lärresurser eller så är man van vid en skoltradition där läraren föreläser och eleverna lyssnar. I det sammanhanget skulle det betraktas som respektlöst att ifrågasätta det som läraren berättar. Medan andra kulturer har en stark muntlig tradition, mer baserat på berättelser än på information. Sålunda betyder det att elever lär på olika sätt i olika sammanhang och att vi som pedagoger måste använda oss av variation när vi undervisar.
Genomförandet
Vid arbetet med designprocessen utgick vi från begreppsundervisning, med detta menar vi att eleverna fick bearbeta olika begrepp som vidare skulle användas i verbala diskussioner och under skrivandeprocessen. Begreppen eleverna fick arbeta med är: design, kvalitet, komfort och ergonomisk. Bearbetning av ovannämnda begrepp skedde i etapper. Eleverna fick först bekanta sig med dessa begrepp genom att utföra en aktivitet enligt tabellen:
Därefter fick eleverna sitta i basgrupper dvs. modersmålsgrupper (se Jedsson och Lind, 2021), där de diskuterade begreppen på sitt modersmål, tog del av varandras bilder samt meningarna de skrivit. Tanken bakom denna aktivitet är att eleverna ligger på olika nivåer i modersmålet, det skapar då möjligheter för dem att ta del av varandras kunskaper och erfarenheter när de resonerar kring begreppens innebörd och skillnader samt i vilket/vilka sammanhang de används. Ett möjligt scenario är att någon/några elever saknar modersmålspartner. I detta fall kan eleverna bearbeta begreppen genom att själva reflektera kring samtliga begrepp på sitt modersmål. Det kan genomföras genom att eleverna först spelar in sig när de muntligt reflekterar kring samtliga begrepp på sitt modersmål. Därefter lyssnar de på inspelningen med sina tankar och gör anteckningar för att kunna delta i diskussion i tvärgrupper. Tanken bakom att först formulera sig på sitt modersmål är att eleverna får tillgång till hela den kognitiva förmåga som de besitter på sitt modersmål. Dessutom fick eleverna tid att transkribera sina tankar från modersmål till svenska för att kunna delta i tvärgruppsdiskussionerna. En ökad förståelse för ord och begrepp kan ge bättre förutsättningar att presentera kunskaper även på svenska.
Efter diskussioner och interaktioner i modersmålsgrupper var nästa uppgift att gå vidare till tvärgrupper för att diskutera, bearbeta och reflektera över begreppen på svenska. Denna aktivitet är baserad på följande viktiga punkter och aspekter:
- Utveckling av elevernas språkliga kunskaper i svenska. Målet är att eleverna ska utveckla kunskaper i svenska språket, vilket innebär att transspråkande inte ska stanna vid användning av modersmål, utan eleverna ska också utveckla svenska genom interaktioner och diskussioner i tvärgrupper.
- Eleverna ligger på olika språkliga nivåer när det gäller svenska, och på det sättet kan de hjälpa, stödja och ta del av varandras språkliga kunskaper genom interaktioner och diskussioner.
- Eleverna pratar olika modersmål som är baserade på olika alfabet. Svenskan är mer besläktad med, samt har lånat fler ord från, en del språk än andra. Detta gör att det t.ex. kan vara lättare för en elev som har grekiska eller italienska som modersmål att bearbeta och uttala begreppet en annan elev som har arabiska som modersmål. Genom diskussioner i tvärgrupper ges eleverna möjlighet att träna uttal med varandra.
- Diskussioner i tvärgrupper skapar möjlighet för eleverna att repetera och ta emot information på svenska, vilket i sin tur gör att de befäster begreppen efter de har bearbetat och diskuterat dem på både modersmål och svenska.
Avslutning
Sammanfattningsvis konstaterar vi att ett interkulturellt och transspråkande perspektiv på undervisningen troligen medför att flertalet elever utvecklar en fördjupad kunskap om olika begrepp i teknik. Ett konkret exempel från praktiken är att flera elever använt begreppet ergonomi i en skrivuppgift i svenska. I den skulle eleverna författa en insändare vars avsikt var att förklara för politiker hur skolmiljön kunde förbättras. Insändaren skulle innehålla argument för och emot, där de argumenterade för användning av ergonomiska stolar för både lärare och elever. Det betyder att flertalet elever under ett designprojekt i teknik utvecklar teknisk litteracitet, vilket i den här kontexten betyder att eleverna kan uttrycka och utveckla kunskap om tekniska begrepp i en specifik situation.
Vidare läsning
- Jedsson, K. & Lind, J. (2021). Designprocess + transspråkande = teknik på riktigt! - Teknikundervisning i skolan
- Mitchell, D. (2015) Inkludering i skolan: undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur
- Skolinspektionen. (2014). Teknik – gör det osynliga synligt. Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning (pdf, ny flik)
- Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping