Michael Godhe
Kan vi väcka intresse för framtidsfrågor i ljuset av den teknologiska utvecklingen genom science fiction och suggestiva berättelser?
Människor och maskiner
Text och foto: Michael Godhe, docent i Kultur- och mediegestaltning, IKOS, Linköpings universitet
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, april 2021
Inom många olika områden hittar vi texter med information och fakta om artificiell intelligens, AI. På Linköpings universitet undervisar och forskar Michael Godhe om samspelet mellan teknik, kultur och samhälle. Här berättar han om AI, robotar, androider och om science fiction-genren.
Artificiell intelligens (AI) har idag blivit den nya religionen och vi översköljs med massmediala bilder av var utvecklingen kommer att leda. I mångt och mycket är det genom science fiction-genren och populärvetenskap som allmänheten tar del av detta. Som Olle Häggström skriver i ett av CETIS tidigare nyhetsbrev är det svårt att exakt ringa in vad som menas med AI: "Föreslagna definitioner är ofta i termer av 'automatiserat beslutsfattande' och/eller 'effektiv optimering', och det kan också vara rimligt att kräva ett visst mått av komplexitet för att inte exempelvis en enkel termostat skall inkluderas i AI-begreppet."
Science fiction
Skall man ringa in en definition av AI utifrån science fiction-genren och andra populära medier hamnar man emellertid i svårigheter. Science fiction-genren är inte alltid så noggrann med att skildra vetenskaplig verksamhet på ett korrekt sätt. Egentligen kan man prata om ett kluster av automat-maskin-robot-android-dator-AI i science fiction-genren. Dessutom handlar science fiction nästan undantagslöst om så kallad stark AI; artificiella intelligenser som på ett eller annat vis överskrider sin egen programmering och får en egen vilja – det vill säga blir mänskliga eller ofta omänskliga. Vill man lära sig något om var den 'riktiga' AI-forskningen står får man söka andra källor.
Novellernas robotlagar
Betyder det att vi borde avfärda science fiction-genren fullständigt? Nej, snarare kan nog genren genom suggestiva berättelser väcka ett intresse för utvecklingen. Om det nu skulle vara så att vi kunde skapa stark AI, och jag är övertygad om att det finns de som strävar efter detta, är till exempel Isaac Asimovs första robotnoveller (1950) tankeväckande. Hans robotikens tre lagar är vid det här laget välkända och har använts i andra fiktiva berättelser än hans robotnoveller:
- En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada.
- En robot måste lyda order från en människa, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen.
- En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.
Robota – påtvingat arbete
Kommer robotar och AI att avskaffa oss människor? Foto: Alexander Tsang, Unsplash
I pjäsen R.U.R. (Rossums Universalrobotar, 1920) skapade Karel Ĉapek ordet robot (härlett ur det tjeckiska ordet robota som ungefär betyder påtvingat arbete). Det är symptomatiskt att robotarna gör uppror och avskaffar mänskligheten. Asimov har kallat detta för 'Frankensteinkomplexet' och hans robotlagar var ett svar på detta. Mängder av sf-filmer bygger på maskinupprorstemat, exempelvis Terminator-serien (1984 och framåt) som blivit en av sinnebilderna för vår rädsla för att maskinerna tar över. Det är heller inte ovanligt med en bild på Terminator-roboten när dagspress skriver om AI.
Science fiction som inspirationskälla
Kommer robotar och AI att avskaffa oss? Nja, jag tror snarare att vi bör koncentrera oss på mer jordnära fenomen som exempelvis arbetsmarknaden i framtiden i ljuset av den robotisering och automatisering som nu sker. Här behöver vi tänka om den arbetsetik som genomsyrar synen på full sysselsättning vilken Roland Paulsen har skrivit om bland annat i boken Arbetssamhället (reviderad upplaga 2017). Här behövs humanvetenskaplig forskning och ett nytt sätt att tänka om samhället. I detta sammanhang kan science fiction fungera som en inspirationskälla eftersom genren behandlar så mycket mer än bara 'Frankensteinkomplexet'.
Rekommenderad läsning:
Daniel Bodén & Michael Godhe (red.), AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv
(Lund: Nordic Academic Press)
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping