"På vilket sätt kan transspråkande användas i arbetet med designprocess för att stötta utveckling av språklig förmåga?"
– Vadå språk? Vi ska väl bygga?
– Ja, vi bygger språk samtidigt som vi designar och bygger saker.
Designprocess + transspråkande =
teknik på riktigt!
Text: Johan Lind lärare, Burlöv kommuns kvalitetsteam, Kinda Jedsson, ma/no/tk-lärare, Vårboskolan, Burlövs kommun
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 1, februari 2021
Kinda Jedsson, tekniklärare på högstadiet, har under höstterminen samarbetat med Johan Lind från Burlövs kommuns kvalitetsteam. De har upptäckt att i många fall när elever börjar i årskurs 7 har många en föreställning om att teknikämnet enbart handlar om att bygga saker. Med andra ord, ett praktiskt ämne utan teoretiska inslag. Det kan vara så att fokus på praktiskt arbete har varit stort under elevernas tidigare kontakt med teknikämnet. Johan och Kinda menar att föreställningen tyvärr är seglivad och ibland svår att förändra. Här berättar de om ett undervisningsprojekt i årskurs 8 för att stötta utveckling av språk hos elever med olika modersmål.
Vi ser teknikämnet som något mycket större, där det praktiska arbetet givetvis är en stor tillgång och en viktig del för att utveckla teoretisk kunskap som hjälper till att utveckla den praktiska kunskapen. Vi ser också att teknikämnet är utmärkt för att möjliggöra elevers språkutveckling och utveckling av kommunikativa förmågor. Eleverna har olika modersmål, detta var en huvudpunkt i planeringen inför projektet. Under lektionerna fick eleverna jobba med olika aktiviteter som bygger på användning av modersmål för att utföra aktiviteterna. I vårt projekt beskriver vi hur ett transspråkande perspektiv på undervisning i teknik kan påverka elevers förståelse för olika begrepp i ämnet på ett positivt sätt. Det kan i sin tur påverka elevernas förmåga att kommunicera på lektionerna och därmed ges möjligheter att uppnå högre betyg.
Transspråkande perspektiv
Eleverna arbetar i en designprocess och i det arbetet utvecklar de begrepp och resonemang med hjälp av ett transspråkande perspektiv. Det transspråkande perspektivet, i det här fallet, handlar om att eleverna uppmuntras att först använda modersmål för att därefter samtala och skriva på svenska. Eleverna samarbetar i språkgrupper och i basgrupper. Språkgrupperna består av elever som pratar samma språk om detta är möjligt, annars skapas grupper utifrån att de kan stötta varandra i språkutveckling inom svenska. Basgrupperna är grupper som läraren bestämt. Designprocessen, som eleverna i den här klassen arbetar i, är jämförbar med faserna i ett utvecklingsarbete i teknik (Lind et. al, 2020) och innebär att eleverna arbetar i olika faser för att nå fram till en färdig produkt. Här innehåller designprocessen idéfas, analys av idén, skissfas, konstruktion av modell samt presentationsfas.
- Idéfasen – en kreativ del där eleverna ska komma på en produktidé.
- Analysfasen – tillsammans pratar eleverna om, och skriver hur deras idé ser ut, funktion, målgrupp etc.
- Skissfasen – arbete med en skiss som visar hur produkten ska se ut och fungera.
- Konstruktionsfasen – modellen görs digitalt i tinkercad.com. Modellen screenshottas och läggs in i elevernas dokument.
- Presentationsfasen – eleverna förbereder muntlig presentation där de förklarar (utifrån givna frågeställningar och begrepp) exempelvis produktens funktion. Detta bygger språklig och begreppslig förmåga.
Undervisningsprojektet innehåller fem faser varav konstruktion är en av dem. Foto: Katarina Rehder, CETIS
Bildstöd och diskussion
Vid uppstarten av arbetsområdet får eleverna med stöd av bilder diskutera i grupp och helklass vad de tror att arbetsområdet ska handla om. Läraren för in olika perspektiv genom att variera bildstödet t.ex. frågor kring manliga och kvinnliga yrken, vad är design m.m. Det språkutvecklande arbetssättet inkluderar kommunikation i form av bilder, texter, kamratrespons och diskussioner. Att kunna använda bilder tillsammans med modersmål genom att föra diskussioner i grupper var en av de viktigaste tankarna under utförandet av projektet. En tanke med användandet av designprocessen var att få eleverna att relatera till sin vardag samtidigt som de fick utrymme att använda sin kreativitet och utveckla sitt språk genom att uttrycka sig både muntligt och skriftligt. En tillgänglig undervisning i teknik innebär att eleverna har tillgång till ett begripligt och hanterbart sammanhang. Uppgifterna som eleverna arbetar med leder ofta till livliga samtal där eleverna arbetar tillsammans i grupp och på så sätt tvingas formulera sig och sätta ord på sina tankar och idéer, vilket i många fall leder till att eleven argumenterar och utvecklar resonemang kring sin idé. Vi tolkar detta som engagemang eftersom elevernas samtal rör de frågor läraren lagt för dem och den produkt de vill konstruera. Läraren leder gruppen genom att ge dem tydligt avgränsade frågor att fundera över i grupper inom en viss tid. Därefter återkopplar läraren genom helklassamtal och därmed får läraren ett kvitto på att eleverna är med i arbetet. De korta avstämningarna synliggör lektionens lärandemål för eleverna, vilket i sin tur innebär att eleverna förstår vad som förväntas av dem.
Checklista för olika faser
För att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever i varje fas, så får eleverna checklistor i form av olika påstående som de ska kryssa för. Exempelvis använder vi checklistan "Var är vi i idéfasen?", där olika svar/påstående väljs av eleverna. Här är ett exempel: under idéfasen fick eleverna följande checklista:
Var är vi någonstans i idéfasen?
- Vi har hittat en idé och vi är redo att börja skriva.
- Vi har hittat en idé, men vi behöver diskutera den mer i gruppen.
- Vi har hittat många idéer, och vi vet inte vilken av dem vi kommer att välja.
- Vi har hittat en idé, men vi vet inte om det går att designa.
- Vi har inte hittat någon idé.
Under arbetet med gemensamma uppgifter upptäcker vi relativt snabbt att eleverna utvecklar både skolspråket och ämnesspråket. Detta är två viktiga ingredienser för att lyckas i skolan men också för att kunna delta i och påverka samhällets beslut. Dessutom anser vi att elevers självförtroende byggs upp när de får använda de språkliga resurser de har och känner sig trygga med, till exempel bilder eller modersmål. Det elevaktiva arbetssättet innebär också att kommunikationen i klassrummet ökar vilket leder till ökad förståelse av begrepp och att inlärningen gynnas.
Använd tillgängligt språk
Slutligen hävdar vi att genom att låta eleverna använda alla tillgängliga språk som t.ex. modersmål och bildspråk gör att deras kunskaper och förståelse i ämnet teknik fördjupas. Om läraren dessutom tillåter och möjliggör situationer där eleverna samtalar och diskuterar med varandra, med många olika språk i omlopp, så bidrar detta till att elever kan bli riktigt vassa på att diskutera och argumentera för sin åsikt. Detta kommer med största sannolikhet att bidra till elevers ökade måluppfyllelse och större förståelse för hur samhällen är uppbyggda och fungerar.
Källor
Lind, J., Pelger, S. & Jakobsson, A. Students' knowledge of emerging technology and sustainability through a design activity in technology education. Int J Technol Des Educ (2020):
Students' knowledge of emerging technology and sustainability through a design activity in technology education - Springer Link
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping