Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - 
Till CETIS startsida - 
 - Kontaktinformation - kortkommando Alt + 7Kontakt -   Sök på CETIS webbplats - kortkommando Alt + 4Sök  - 
Startsida CETIS Resursbank / Nyhetsbrevsarkiv

Brevvännernas logga

 



Brevväxla för en hållbar utveckling

Text: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 1, februari 2021

Brevvännernas vision är ett samhäller där barn och unga inkluderas i, och bidrar till, samtliga delar av samhällsbyggandet.

Brevvännerna som startades 2018 av Julia Tengblad Söder är en digital plattform som kopplar samman skolan med samhällsnyttiga organisationer. Syftet är att genom brevkontakt med bl.a. forskare och andra yrkeskategorier inom samhällsnyttiga organisationer ska eleverna få ökad kunskap om samhället för att kunna agera för en hållbar utveckling. Brevvännerna vänder sig till mellan- och högstadiet.

Julia berättar att redan från början hade Brevvännerna en förhoppning om att samarbeta med KTH och hösten 2019 blev det klart. Samarbete med avdelningen för Elkraftteknik kunde inledas. Genom att arbeta med KTH vill Julia sprida högskolans verksamhet till grundskolor över hela landet och Lars Nordström, chef för avdelningen för Elkraftteknik menar att två av de viktiga målen för samarbetet är att i längden locka fler elever att bli studenter samt att öka förståelsen för forskarens samhällsuppgift. Han menar också att samarbetet med Brevvännerna är en bra strategi för att nå ut till yngre elever och väcka intresse, i det här fallet för elkraftteknik och förnybar energi.

– Jag tycker det är bra att vi kan öka engagemanget och förståelsen för elteknik och hållbara energikällor, säger Julia. Vi når en högre nivå av utbyte mellan svenska skolan tillsammans med en av Europas ledande tekniska högskolor och sedan vi lanserade breven i våras har redan 60 skolor beställt brev från tre forskare på KTH, Mikael Amelin, universitetslektor, Lina Berling Tjernberg, professor samt Mats Leksell forskningsingenjör. Alla finns på avdelningen för Elkraftteknik, berättar Julia.

Skrivningar om förnybara energikällor, elsystem och elektronik har utrymme i läroplanen vilket gör att det fanns stor utvecklingspotential för flera olika slags brev. I det centrala innehållet för teknikämnets del hittar vi koppling mot Tekniska lösningar, Teknik, människa, samhälle och miljö samt Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar.

Hållbar utveckling

– Vi ser gärna att vi utvecklar fler samarbeten med andra institutioner på KTH, men även på andra högskolor och universitet eller andra samhällsnyttiga organisationer inom flera områden, berättar Julia. Vi utgår från Läroplanen i våra samarbeten och ser den enorma bredd av verksamheter som vi kan samarbeta med, så länge det berör hållbar utveckling; ekonomiskt, ekologiskt, socialt och tekniskt.

Julia ser fler fördelar, dels då högskolor och universitet arbetar med tredje uppgiften som innebär att sprida forskning till fler och dels för att involvera yngre elever (mellanoch högstadieelever) i arbetet. Men framförallt för att skapa utbyte och kontakt mellan aktörer som inte har lika lätt att komma i kontakt. Hon menar att eleverna kan få upp ögonen för fler yrken, hur man aktivt kan arbeta för en hållbar utveckling samt att det är spännande att skolkunskaperna efterfrågas av en extern aktör som vill lyssna på eleverna.

– Brevmetoden innebär att vi skickar brev till skolan. Utgångspunkten är att kontaktpersonen ber eleverna om hjälp i en fråga och skickar konkreta uppgifter som de får arbeta med i klassrummet. Eleverna börjar ett research- och projektarbete kring uppgifterna de fått från avsändaren. Sedan följer insamling av information där man då kopplar den nya kunskapen man får genom arbetet till sina egna erfarenheter. Arbetet presenteras sedan i form av ett brevsvar som skickas tillbaka digitalt eller per post till avsändaren.

Lärarens roll och åsikter

Lärarens roll i processen är att vara en delaktig handledare som stöttar eleverna med en tydlig struktur för att eleverna ska kunna arbeta med brevet och självständigt ta fram ett brevsvar. När klassen har skickat in sitt brevsvar, i det här fallet till forskaren på KTH, får den personen ta del av elevernas svar, idéer och åsikter i ämnet. Därefter följer ett svar tillbaka till klassen som tar hänsyn till elevernas brev som i sin tur inspirerar till fortsatta diskussioner i klassrummet.

– Vi behöver fler utbyten i samhället för att kunna lösa framtida utmaningar tillsammans! Nu hoppas vi på att hitta fler samarbetsorganisationer som vill involvera elever i sin verksamhetsutveckling på ett effektivt sätt, avslutar Julia.

Några kommentarer

  • "Vi tyckte det var väldigt spännande att samarbeta med er och vi hoppas att våra idéer kommer att komma till nytta!"
    Elever, mellanstadiet
  • "Jag tycker verkligen om upplägget där man knyter ihop skolan med samhället i stort."
    Lärare, mellanstadiet
  • "Vi är intresserade av KTH och ska tänka på det där med plugget, Lisa är intresserad av teknik men kanske inte just i Stockholm."
    Elever, mellanstadiet

Brevvännerna är en ideell förening som arbetar med att kombinera arbetsmarknadskontakt med undervisning inom hållbar utveckling. Läs mer om metoden:
Metod - Brevvännernas hemsida

Universitet och högskolor har enligt högskolelagen tre uppgifter: utbildning, forskning samt samverkan och information (den tredje uppgiften).


Nyhetsbrev nr 1, februari 2021- startsida

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -