Eleverna parar ihop ord och begrepp kring rening.
Klass 4a på reningsverket
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4, november 2019
Att lära genom studiebesök har elever gjort så länge nuvarande skolform har funnits. Studiebesök kan förstärka uppfattningar, skapa intresse och öka förståelse. För klass 4a stod tekniska system på schemat och vad kunde då passa bättre än att besöka ett reningsverk? Nodra AB ansvarar för reningsverket Slottshagen och de tar regelbundet emot klasser, främst årskurs 4, 5 och 6.
Agnes Ekman Söderholm som är van vid besökare tog emot klassen under en förmiddag. Hon berättade om reningsverkets funktion, varför det finns och hur reningsprocessen går till. Men det hon inte var lika van vid var alla kluriga frågor.
– Tiden räckte knappt till vid informationen. Många ställde så intressanta frågor. Det var jättekul och jag hade nästan inte svar på alla! Det märks att barnen läst på inför besöket.
Det viktiga vattnet
Agnes berättade om reningsverkets historia och bakgrunden till att det byggdes. Slottshagen som invigdes för 61 år sedan var då landets största reningsverk. Men hur gick det till innan reningsverk blev vanliga? Redan på 1870-talet byggdes det första avloppssystemet i Norrköping. Men innan dess spolades avfall ut på gator eller i bästa fall transporterades det bort med häst och vagn. På den tiden handlade det inte om rening av vattnet, det var först på 1950-talet som rening av vattnet tog fart på allvar. Vatten som cirkulerar i ett ständigt kretslopp är grunden till livet och det behöver vi vara rädda om. Kanske tänker vi mest på att vatten går åt till att dricka, att duscha, att tvätta och så vidare. Men i tillverkningsprocesser behövs mycket vatten. Döm av barnens förvåning när Agnes berättade att hela den ofattbara mängden 10 000 liter vatten, eller 50 badkar, går åt till att tillverka ett par jeans!
Olika former av rening
Den mekaniska reningen är början på en hel rad av processer, följd av kemisk och biologisk rening, sist men inte minst, finputsningen.
– Det hade jag aldrig tänkt på, säger en pojke och ser fundersam ut. Jag trodde det var som ett nät som fångade upp allting i röret innan det går ut i havet.
Cirka fyra ton skräp fångas varje vecka upp av den mekaniska reningen och det mesta går att elda upp, vilket skapar värme till hushållen.
– Va bra, allt kommer till nytta då, det är ju mycket bättre än förut när allt bara låg kvar på gatan och luktade, säger en flicka.
Gruppövning
Men nu gäller det att minnas allting från informationen. Agnes berättar att skolmaterialet de ska arbeta med utvecklades för några år sedan. Med det vill man ge en bra förståelse och att informationen om reningens tre steg får fäste hos eleverna. Eleverna delas in i grupper och får i uppgift att para ihop ord och begrepp kring reningen. Vilka olika reningsmöjligheter finns, hur var det nu de olika reningsprocesserna fungerade och hur stor del av jordens vatten är salt och hur stor del är sött? Under 20 minuter funderas det, medhavd matsäck slinker ner och till slut har nog de flesta lösningen på pusslet.
Bland galler, rör och bakterier
Sedan är det dags att gå ut på området för att titta på alla steg i reningen.
– Usch, det luktar superilla, säger några och håller för näsan. Vid rensgallret stannar vi inte så länge, det räcker att titta ner genom en lucka för att se vilken nytta gallren gör. Vi går snabbt vidare till de övriga stationerna. Vid den kemiska processen tillsätts järnklorid vilket gör att avfall sjunker till botten. Slammet sjunker och samlas ihop med hjälp av skrapor. Vattnet blir klarare och finare från plats till plats och till slut ser det alldeles rent ut. Några frågar om det är så rent att det går att dricka, men det är det inte. Vill man ha rent dricksvatten får man besöka ett vattenverk. Det här vattnet rinner ut i Bråviken.
Nu har många tankar, idéer och lärdomar satts i rörelse hos eleverna när besöket avslutas.
Ett studiebesök som detta kan kopplas till CETIS nya material - Teknik tillsammans, Stad i förändring – Tekniska system i staden för årskurs 4-6, som snart lanseras!
Titta gärna också på modulen
Teknikens förändring och dess konsekvenser, årskurs 4-6 - Skolverkets webbplats
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping