Claes Klasander
Haltande granskning av digitala verktyg
Text: Claes Klasander, föreståndare CETIS
Foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4, november 2019
Hur står det till med den digitala kompetensen inom teknikämnet? Skolinspektionen publicerade nyss en granskning av skolor med årskurs 7-9 där man pekade på att det fanns brister inom vissa områden – och vissa förtjänster i andra. Problemet, som jag ser det, är att de områden de valt ut att studera inte täcker in bredden i den analys som behövts. Nu blir detta dokument ytterligare en spegelbild av de fördomar som finns om teknikämnet och om den snäva tolkning av vad digitala verktyg kan användas till inom teknikämnet.
Skolinspektionen säger sig medvetna om att deras avgränsningar i studien kan påverka synen på teknikämnet. Man mäktade helt enkelt inte med att täcka hela bredden av de aspekter av teknikens digitalisering som ryms inom ämnets centrala innehåll. Risken är att rapporten tolkas som att undervisningen måste innehålla mycket mer av ritprogram och programmering. Ett till detta länkat problem är att granskningen verkar ha genomförts med föreställningen att det finns hur mycket undervisningstid som helst att tillgå. Detta föranleder mig till att repetera en käpphäst: det är skillnad på teknikundervisning och undervisningsteknik.
Undervisningsteknik för teknikundervisning
Skolinspektionen har en viktig poäng. De skriver att på mer än hälften av skolorna (16 av 27) används inte digitala verktyg "…på ett medvetet ämnesdidaktiskt sätt i matematik och teknik. Digitala verktyg används på många skolor sällan kopplat till det specifika ämnesinnehållet i matematik och teknik." Undervisningsteknik behövs för att göra även teknikundervisningen bra – teknikundervisningen i hela sin bredd – inte enbart för konstruktionsarbete eller programmering!
Teknikdidaktiska möjligheter
Teknikämnet har stora möjligheter när det gäller att rikta fokus mot det digitala området. Inspektionen har i viktiga delar gått dessa förbi, trots att man lutar sig mot Skolverkets definition av "digital kompetens" från 2018.
I en rapport skriver Skolverket att "Digital kompetens i styrdokumenten kan delas in i fyra aspekter:
a) att förstå digitaliseringens påverkan på samhället,
b) att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier,
c) att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, och slutligen
d) att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling."
Enögdhetens risker
Skolinspektionen har riktat ett enögt intresse mot punkt b) och helt avstått punkt a). Deras avgränsning lider därmed av samma filterproblem som både Skolverk och regering när de satsar på "digital kompetens": de filtrerar bort annat innehåll och kvar blir programmering – vilket, typiskt nog, behandlas i särskild ordning i rapporten. Därmed blir analyser haltande och lärare får inte det stöd de behöver för att kunna utveckla god undervisning kring punkt a). Men, skolinspektionen har i alla fall insett att programmering inte står för sig själv i teknikämnet, utan bör länkas samman med konkreta material och annat centralt innehåll. Man pekar på skolor där man på ett bra sätt använt digitala verktyg och där eleverna t.ex. fått använda enkortsdatorer för att styra olika konstruktioner eller skapa ett tjuvlarm.
Gå lagom framåt
Skolinspektionen skriver också: "I teknik är det vanligt att elever inte ges möjlighet att göra digitala skisser, ritningar, simuleringar och modeller." Att lära barnen ritprogram är inte ett egensyfte inom teknikämnet ram. Vi har inte mycket tid för det inom högstadiets 88 timmar. Att dessutom begära att en elev ska förstå och kunna göra digitala simuleringar eller skapa digitala modeller gör att en oförsiktig användning av undervisningstiden får till följd att den typen av innehåll skymmer sikten för annat – viktigare! – undervisningsinnehåll.
Digitala verktyg i undervisningen - matematik och teknik i årskurs 7-9, Skolinspektionen
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping