Att fånga ett ögonblick
Text och foto: Johan Lindell, Sigtuna naturskola
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 1, februari 2019
Teknik är hjälpmedel som förenklar människans tillvaro på olika sätt. Dagens barn växer upp i ett samhälle där vardagen fylls av allt mer avancerade prylar. Därför är det inte heller så konstigt att skolelever ofta kopplar teknik till väldigt komplicerade saker som exempelvis mobiltelefoner och datorer. Samtidigt bygger ju även de mest avancerade uppfinningarna på en ständig förbättring och vidareutveckling av tidigare tekniska lösningar i en kontinuerlig process.
I Sigtuna kommun får alla skolbarn en möjlighet att fördjupa sig inom Naturvetenskap och Teknik genom Sigtuna naturskolas pedagogiska äventyr.
Alla elever och deras klasslärare deltar i planerade aktiviteter tillsammans med naturskolans pedagoger sex gånger under kalenderåret 2/3:an samt vid lika många tillfällen när de går i årskurs fem. Dessa temadagar är pedagogiskt planerade för att så bra som möjligt passa läroplanens och ämnenas syften, centrala innehåll och kunskapsmål. Naturskolans personal och resurser ger möjligheter att stärka framförallt de moment i undervisningen som av olika skäl är svåra att genomföra utförligt på kommunens olika grundskolor.
En av temadagarna fokuserar på Teknikämnet. Barnen får bl.a. fritt upptäcka teknik i närmiljön och beskriva för varandra på vilket sätt saken i fråga hjälper dig; göra ett kort studiebesök på en affär för professionella hantverkare som säljer olika slags byggmaterial och prata om vad som behövs för att bygga ett fungerande badrum (barnen märker att inte bara ”uppenbara” saker som handfat och toalettstol är nödvändiga, utan även allt från skruvar, rör och golv); samt genom praktiska övningar och lekar själva prova på hur teknik kan hjälpa oss.
Stanna tiden
Möjligheten att hjälpa våra sinnen och tillfredsställa behov är en ständig drivkraft till nya tekniska innovationer. Miljoner år av evolution har haft sina begränsningar och för att få hjälpa sinnena på traven har människan skapat olika redskap. Ett bra exempel på tekniska framsteg är kameran. Den hjälper oss faktiskt att ”stanna tiden”, eller åtminstone fånga ett ögonblick. På Sigtuna naturskola använder vi kameran som en ingång till teknikämnet när kommunens samtliga årskurs 3-klasser besöker oss under heldagstemat ”Teknik”.
Det finns förstås olika sätt att fånga tiden och att få pröva själv kan vara en viktig del för inlärningen. Med leken ”dansstopp” kan man få eleverna att frysa när musiken stannar. Men hur kan vi spara ett sådant ögonblick? Innan kameran uppfanns kunde man måla av det objekt man ville ”spara”, och utifrån just hur en konstnär väljer att avbilda exempelvis en person kan man diskutera likheter och skillnader mellan teknik och konst, där det senare i varierande utsträckning lyfter fram konstnärens tolkning av verkligheten.
Camera obscura – ett mörkt rum
De första rudimentära kamerorna var på sätt och viss en avmålning av verkligheten, genom att konstnären tecknade av den bild som fastnade på bakre väggen då ljuset tilläts lysa in i ett mörkt rum genom ett avgränsat hål. Ordet kamera kommer ursprungligen
från detta mörka rum – en camera obscura. Vi låter hela klasser uppleva detta inifrån; i ett mörklagt rum låter vi ljus stråla in genom en svagt konvex lins fastsatt på fönstret.
Det svaga ljuset fångas på en vit skärm vid motsatt vägg. Döm av barnens häpnad när fastigheten på andra sidan gatan dyker upp på bildskärmen, dessutom upp-och-ned. Att bilden är ”levande” åskådliggör vi genom att en pedagog stoltserar med en röd heliumballong som även den syns vaja på bildskärmen.
Linser har otaliga användningsområden, vilket är mycket lättare att förstå om man visar eleverna hur ljusstrålar passerar genom olika linser.
Ljusstrålar passerar en konvex lins.
Kan vi lagra ett ögonblick?
En kamera är alltså som en camera obscura, fast i behändigt format och med någon slags lagringsfunktion. Under 1900-talet utgjorde filmplåtar och senare filmrullen det huvudsakliga sättet att spara ett ögonblick. Den ljuskänsliga filmen ”mindes” ljusstrålarna som fastnat och gjort ett kemiskt avtryck på filmrullen, något som kunde förstoras upp på pappersark (så länge inget ytterligare ljus olovligen smugit sig in på rullen innan det kemiska avtrycket hade fixerats med en speciell vätska i ett mörkrum). Nackdelen är förstås att det tar mycket tid innan man får se det fotografi man tagit; ett foto vilket allt för ofta inte var lika lyckat som man hade hoppats. Dessutom var fotoögonblicket sedan länge förbi. Att snabbare kunna se resultatet var alltså önskvärt. Polaroidkameran löste detta genom att förflytta mörkrummets framkallningssteg in i kameran, och vips så kunde man få fram en bildutskrift direkt ur kameran.
Från analog till digital
En stor förändring av kameratekniken var när kamerans minne blev digitalt istället för analogt. Med digitalkameran lagras varje foto på ett minneskort. Fördelarna är att man kan titta på fotografiet omgående på en bildskärm och kasta bildfilen om fotot skulle vara dåligt. Dessutom är det mycket lättare att lagra stora mängder foton och dela med sig av bilderna digitalt. Inledningsvis var digitalkamerans upplösning avsevärt sämre än vad analoga filmrullar erbjöd, men i takt med utvecklingar av digital teknik är detta inte längre ett problem. Tvärtom blir kameror allt mindre och mindre och nu har de flesta elever en kamera inbyggd i sin mobiltelefon.
Kamerans utveckling är häpnadsväckande sett ur ett historiskt perspektiv, men vi kan samtidigt vara säkra på att tekniken kommer att fortsätta förändras. Spännande nog fungerar våra egna ögon på ett likartat sätt: ljus kommer in genom en liten öppning (pupillen), passerar genom en lins som fokuserar ljusstrålarna på en yta fylld av sensorer (näthinnans celler). Förvisso är bilden upp-och-ned och bakvänd, men hjärnan som samlar in de elektriska nervimpulserna från syncellerna och sammanställer det till en bild, det vi ser, ordnar så att bilden upplevs rättvänd i förhållande till vår omgivning.
Moonwalk
Eleverna får pröva hur kamerateknik kan göra det enklare att förstå och lära sig något till synes svårt – ”moonwalking!” Spänningen är på topp i rummet när barnen med hjälp av iPads filmar en av oss pedagoger som plötsligt dyker upp genom en dörr och dansar moonwalk till Michael Jacksons hit Billie Jean. När de senare spelar upp filmsekvensen i slowmotion blir det genast enklare att se hur de själva ska göra för att dansa som en stjärna. Efter lite träning får de parvis filma varandra och se hur de kan förbättra dansstegen.
Designa och konstruera
Som ett avslutande moment på teknikdagen med Sigtuna naturskola får eleverna bygga sin egen kamera, komplett med lins och skärm. Barnen brukar vara oerhört nöjda med sina kameror som de designar efter egna idéer, även om några barn ibland undrar varför bilden är upp-och-ned?
Ett väl så fint betyg på hur de har upplevt teknikdagen som helhet brukar dock vara alla önskemål om att vara med på en avslutande ”selfie” innan kameran läggs ned i ryggsäcken. Smile!
Om du är nyfiken på Sigtuna naturskolas verksamhet och naturinspirerade aktiviteter hittar du inspiration via
Hör gärna av dig till mig via e-post till johan.lindell(at)edu.sigtuna.se
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping