Per Gyberg
Tio skäl att strunta i miljön
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4, december 2018
Otaliga argument kan räknas upp för att industrier och vårt vardagliga beteende påfrestar och tär på vår planet. Men hur kommer det sig att det är så svårt att förändra vår livsstil? Har vi inte tillräckligt mycket information för att ta till oss problematiken? Per Gybergs föreläsning och bok med titeln Tio skäl att strunta i miljön belyser hur vi som individer ser på miljöproblemen och vårt eget ansvar.
Per Gyberg
Det moderna samhället har formats bl.a. utifrån historiska processer där en del av dem är den vetenskapliga och tekniska revolutionen. Dessa processer har i sin tur skapat en samhällsförändring på en mängd olika plan. Den tekniska revolutionen innebär att vi i vissa fall tror oss kunna kontrollera såväl naturen som andra människor. Vi kan skapa välfärd och tekniken hjälper oss att effektivisera. Men det har också gjort att vi har fjärmat oss mer och mer från naturen, trots att vi borde se oss som en del av den och därmed anpassa oss efter den.
Gällande de samhällsförändringar vi sett genom historien har tron på framsteg och det mänskliga förnuftet varit en drivkraft. Vi kan se industrialiseringen som ett slags bevis på det.
Ny kunskapsinhämtning
Att människan har inordnat sig efter olika system och regler beror på många faktorer. Filosofen och författaren Francis Bacon som levde mellan 1561 och 1626 var en av de första att förespråka naturvetenskaplig och teknisk utveckling. Han lade grunden för den vetenskapliga revolutionen, men bidrog även till att förändra vår syn på naturen. Han framställde naturen som något som människan behövde bemästra och som en resurs för mänskliga ändamål trots att vi borde se oss som en del av den och därmed anpassa oss efter den.
Kunskap är makt
Det var Bacon som myntade uttrycket ”kunskap är makt”. Han hade en tydlig vision om hur kunskap kunde göra saker och ting bättre och förbättra människans villkor. Han ville bort från vidskeplighet och tron att man var utlämnad åt naturens nycker. Man skulle hellre samla in och bearbeta fakta enligt utarbetade metoder, för att kunna dra riktiga slutsatser. Hur kunskap inhämtades och organiserades förändrades och ett nytt arbetssätt för det vetenskapliga arbetet utformades. Bacon brukar anges som grundare av den så kallad empirismen.
Det osynliga giftet
Hur har då vår syn på miljöproblemen förändrats över tid? Per Gyberg lyfter ett exempel från tidigt 1900-tal då t.ex. bilen framställdes som något som gav en renare stad. Vid den tiden tänkte man på nedsmutsning i form av det som hästarna lämnade efter sig på gatorna. Sett ur den synvinkeln var bilen ”renare” än hästarna och man tänkte helt enkelt inte på de ”osynliga” avgaserna som bilarna släppte ut. Först senare, under 1960-talet började man tala om miljöproblem i dagens mening och vi blev mer miljömedvetna. Innebörden av miljöförstöring och nedsmutsning blev mer allmänt känt och Rachel Carsons bok Tyst vår blev ett viktigt startskott för att problematisera miljörelaterade problem. Ur ett systemperspektiv visade hon hur fåglarna dog av miljögifter som DDT. Det var också ett ”osynligt” gift som påverkade människor och djur utan att vi till en början märkte det. DDT användes i stort sett i hela världen för att bekämpa insekter men förbjöds i västvärlden under 1970-talet. Från början ansågs det vara ett mirakelmedel som kemisten Paul Müller fick Nobelpriset för. De flesta länder har följt beslutet att förbjuda DDT men det används fortfarande mot malaria.
Ansvaret då?
Vem har egentligen ansvaret för de miljöproblem som människan har skapet? Gyberg menar att det är en viktig fråga då miljöproblem förändras över tid. I dag har vi som individer större inverkan på naturen än någonsin samtidigt som vi har en större medvetenhet och har möjlighet att fatta egna, individuellt fattade beslut.
Då ansvaret att kunna välja det ”rätta” i allt högre utsträckning läggs på oss som individer, behöver vi kunskap om konsekvenserna av våra val. I dag förväntas vi formas efter våra egna val och beslut och inte i samma grad av t.ex. religion och klass som under tidigare samhällsordningar. I dag är också miljöproblemen gränslösa och globala. Det som sker i en del av världen påverkar en annan plats, kanske långt borta. Här ser vi också att naturen känns avlägsen och miljöproblemen är inte något vi ser, kanske enbart på nyheterna. Där visas översvämningar, ett smältande Arktis och torka. I en alltmer urbaniserad värld finns också en risk att kontakten med naturen upplevs avlägsen.
Beslut och konsekvenser
Mer kunskap och ökad medvetenhet kan göra att vi börjar se miljöproblem som en konsekvens av våra egna och andras handlingar. Nu har vi möjlighet att göra val, analysera och ta ett eget ansvar. Men även på politisk nivå börjar de kalkylerade riskerna bli en del i olika aktörers beslut.
Trots att vi många gånger inser att vi gör fel är det svårt att ändra beteende. I sin studie har Per Gyberg identifierat tio olika skäl människor uppger som motiv till varför man väljer att strunta i miljön.
Skälen är
- ”Jag har inte tid eller råd.”
- ”Jag gör ju redan så mycket.”
- ”Varför ska jag agera miljövänlig när ingen annan gör det?”
- Fångad av systemet
- ”Forskarna är oeniga.”
- ”Det kommer säkert bättre teknik.”
- Njutning, nöje och bekvämlighet
- Rätten att göra som man vill
- Nationalism
- Tillväxt – till varje pris?
Mer information om boken finns här:
Tio skäl att strunta i miljön - Linköpings universitet
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping