Pratglatt i klassrummet
Text: Johan Lind, CSIS Foto: Katarina Rehder
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4, december 2018
Johan Lind är forskarstuderande vid forskarskolan Communicate Science in Schools, CSIS, Lunds universitet. Forskarskolan riktar sig till lärare och förskollärare i de naturvetenskapliga och tekniska ämnenas didaktik. Han undersöker hur elever kommunicerar vetenskapliga begrepp. Här får vi läsa en del av hans första artikel publicerad i International Journal of Technology and Design Education.
I en korridor på ett högstadium hör jag ljud från ett klassrum. Där ska min nyfikenhet kring hur elever lär tillsammans stillas. Klassrummet är fullt av aktivitet och ljudnivån är hög. Genast välkomnas jag av positiva elever som berättar:
- vi letar bilder på Google för att vi ska komma ihåg ordet bättre
- så att vi kan förklara ordet för en kompis
- ja just det...vi ska visa bilden när vi förklarar.
Hur unga pratar
Äntligen ska min fråga, hur unga pratar om svårare begrepp i Teknik, förhoppningsvis komma närmare en lösning. Jag är intresserad av hur de tillsammans blir säkrare på att förklara tekniska begrepp, det vill säga på vilket sätt elevernas resonemang om teknik utvecklas.
Uppdraget eleverna får är att försöka förstå och förklara de tekniska begreppen tekniska system och komponenter för sina klasskamrater. Eleverna får i uppdrag att leta efter en bild på internet, som de anser beskriver begreppen tekniska system samt att de ska skriva en förklaring av begreppet. Förklaring och bild hjälper eleverna att minnas begreppets betydelse bättre vid presentationen. Vid presentationen berättar eleverna vad de tänker att en komponent och ett tekniskt system är. Jag spelar in samtalen för att i efterhand lyssna genom gruppernas presentationer, vilket gör det lättare att bedöma deras kunskaper. Vi lyssnar på gruppen Pelle är med i:
Mario: Ett tekniskt system är ju….
Pelle: när två komponenter jobbar tillsammans.
Mario: ..ja, precis, så det är typ elledningar…
Pelle: …jag har skrivit till exempel cykel
Mario: Har ni bilder där? För jag kan visa en bild här…
Pelle: …jag har en bild..
Pelle visar sin valda bild på en cykel och fortsätter:
- Kan jag visa? För när man drar på pedalen så drar du igång ett kugghjul som drar igång en kedja och kedjan drar igång kugghjulet som sitter på hjulet som gör att det börjar snurra och så får man fart.
Utforska begreppen
I början av samtalet upptäcker jag att eleverna utforskar begreppet tekniska systems definition tillsammans och att de kommer fram till en någorlunda gemensam tanke. De samtalar och interagerar med bilden som stöd för tankarna. Det är uppenbart att eleverna, när de är aktiva och interagerar med varandra, lär av varandras beskrivningar av ett begrepp. Pelles slutliga presentation av cykeln som ett tekniskt system sammanfattar hans tankar hur olika komponenter samarbetar. De flesta elever i klassen blir säkrare på att förklara ett tekniskt ord vid interaktion med kamrater samtidigt som bilden används som stöd för minnet vid presentationen. Vi tänker oss tillbaka till vad som hände i klassrummet innan presentationen. Vid genomgången berättar läraren att tekniska system innehåller flera mindre delar, så kallade komponenter, som arbetar tillsammans för att nå eftersträvad funktion. Eleverna är frågande till begreppet men efter lärarens beskrivning av ett tekniskt system utifrån input, process och output blir begreppet tydligare. För att få begreppet ännu tydligare kan man använda ett vardagligt exempel t.ex. tvättmaskinen.
Gemensamt lärande
Sammanfattningsvis konstaterar jag att gemensamt lärande är en viktig del av undervisningen i Teknik. Många värdefulla förmågor och kunskaper vi lär oss genom att prata och samarbeta, som t.ex. att utveckla förståelsen för avancerade begrepp. Tänkandet och språkutveckling sker i gemensamma aktiviteter, t.ex. i samtal kring tekniska system och är beroende av de ord som används av dem som samtalar. Eleverna tar hjälp och lånar från andras tankar, färdigheter och idéer, vilket leder till att de bygger upp sina kunskaper och förståelse.
Traditionellt har vi sett på prat i klassrummet som störande där läraren försöker begränsa tiden för prat som inte handlar om uppgiften. Här är det viktigt att organisera uppgiften så att strukturen och syftet med uppgiften är tydlig. Nästa gång jag passerar ett klassrum där det är hög ljudnivå och mycket prat kommer jag i första hand att tänka att här kommer avancerade tankar till muntligt uttryck och språkutveckling. I ett pratglatt klassrum utvecklar eleverna språk och förståelse tillsammans.
Länk till Johans artikel:
Students’ ideas about technological systems interacting with human needs
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping