Magnus Jansson
"- På många fritidshem är hantverkstraditionen stark..."
Hittar vi Teknik på fritidshemmet?
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2018
I Sverige är drygt 480 000 barn inskrivna på fritidshem. Det kan jämföras med antalet elever på gymnasiet, där ca 350 000 finns inskrivna. Fritidshemmets uppgift är bl.a. att komplettera förskoleklassen och skolan samt stimulera elevers utveckling och lärande. Men hur arbetar man med Teknik på fritidshemmet? Magnus Jansson, forskare vid Linköpings universitet, undersökte saken och i våras avlade han licentiatexamen med titeln ”Vardagliga teknikaktiviteter i fritidshem. Organisation, didaktik, görande”.
Magnus Jansson har sedan 19 års ålder arbetat med barn och ungdomar, på bland annat fritidshem, som chef på fritidsgård och som fältassistent. Han har kombinerat sina intressen för teknikämnet, ungdomar och pedagogik genom åren och när möjligheten att skriva en licentiatuppsats kring detta, grep han tillfället.
- I min studie tittade jag på tre fritidshem och där hade pedagogerna svårt att relatera till vad teknik är. Det som de kallade teknik var oftast digitala verktyg. Teknikaktiviteter har alltid funnits i fritidshemmens pedagogik och även i den fria leken med skapande och konstruktionsbyggen. Jag upptäckte att de helt enkelt inte har satt etiketten Teknik på dessa aktiviteter.
Kan vi hitta Teknik i verksamheten?
Magnus har alltså sett att pedagogerna alltför sällan tittar på områden som redan finns omkring dem, som kan benämnas Teknik. Istället börjar man nu titta på och prata om den digitala tekniken, för att närma sig teknikämnet i förskoleklass och grundskola.
- På många fritidshem är hantverkstraditionen stark. Ett sätt att komplettera skolans lektioner kan vara att utmana barnen och prata om teknikens roll, teknikens utveckling, tekniska lösningar och drivkrafter samt hur de tekniska systemen fungerar, menar Magnus.
- När barnen på ett av fritidshemmen byggde rännor av stuprör där vatten skulle strömma fram, ser jag det som ett bra tillfälle att prata Teknik med barnen. Tyvärr ser jag att pedagogerna ställer sig i utkanten av barnens lärande och utmanar dem inte att komma vidare i lek och andra aktiviteter. Men de tillfällen jag sett att personalen utmanar, ställer frågor till barnen m.m. blir det fantastiskt bra! Vid en annan tidpunkt byggde barnen en giraff. För att den skulle bli stabil och hållfast fick den sex ben. Där sporrade de sig själva och med lite hjälp av pedagogerna lyckades de.
Magnus menar också att det finns en hel del material på fritidshem som personalen är duktiga på att erbjuda. Fritidshemmen kan bli ett riktigt bra tillägg till skolans undervisning. Eftersom det inte finns någon direkt begränsing i tid eller bedömning kan leken och undervisningen bli friare.
Komplement till undervisning
En slutsats som Magnus dragit och samtidigt är en aning förvånad över är att nu tar pedagogerna till de digitala verktygen som teknik och riskerar att missa fritidshemmets pedagogiska traditionella hantverk, därför ökar risken att det blir mer skola av det.
Fritidshemmets erbjudande av material och fria verksamhet kan bilda ett komplement till skolans undervisning i Teknik.
Vill du kontaka Magnus Jansson når du honom via:
magnus.jansson(at)liu.se
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping