Thérese Cato visar Pelletigers hem.
Projekt Tiger - teknik i förskolan
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2018
På förskolan Stationsgärdet utanför Norrköping ledde ett temaarbete om musik och dans i Afrika till ett teknik- och konstruktionsarbete. Projektet väckte intresse för tigern, det gav kunskap om material, ord och begrepp. Till detta kan tillläggas att ett härligt samarbete mellan barnen tog sin början. CETIS åkte på besök och tog reda på hur man arbetat och tänkt.
Thérese Cato, Helene Svensson och Maria Johansson på förskolan Stationsgärdet.
I förskoleområdet Kvillinge, där Stationsgärdet finns, ingår åtta förskolor. Förskolechef Maria Johansson berättar att alla åtta har samma projektinriktade arbetssätt. Det innebär att man dokumenterar det systematiska kvalitetsarbetet i samma dokument. Här är den pedagogiska dokumentationen ett viktigt verktyg. Maria berättar också att deras projektinriktade arbetssätt är värdegrundande, vilket är en del av deras viktiga demokratiuppdrag. Förskoleområdet har också två utvecklingspedagoger som utifrån ett gemensamt tematak stödjer pedagogernas reflekterande arbete. Maria Johansson ser att tillgången till utvecklingspedagogerna, som arbetar praktiknära som stöd för undervisningen, är en stor framgångsfaktor.
Projekt Tiger
Förskolläraren Thérese Cato berättar om hur ett av deras projektarbete initierades av barnen. Intresse och engagemang kring dans och musik ledde till ett konstruktionsarbete och projektet Tiger. Det i sin tur resulterade i den tre meter långa Pelletiger.
- Eftersom barnen var intresserade av dans och musik inredde vi ett rum med afrikatema. Det innehöll bongotrummor och annat material som kunde passa in. Efter ett tag visade det sig att intresset svalnade för de sakerna, istället blev de intresserade av djuren på savannen, hur de ser ut och lever. Då började vi resonera kring djur i sin helhet och tigern med den vackra pälsen var mest spännande. Och den lever ju inte ens i Afrika!
Forskning och konstruktion
Plötsligt var konstruktionsarbetet igång. Barnen ville bygga sin egen tiger. Hönsnät, papper, tapetlim skaffades fram och nu hade man skapat ett tydligt tekniktema.
- Barnen blev mycket engagerade och noggranna. Ett forskningsarbete tog fart och barnen tittade på bilder, jämförde färger, ränder och tassar. De blandade färger för att få exakt rätt nyans, de tittade på ränderna och upptäckte att alla tigrar är unika och att ränderna verkligen inte är raka. För att få ränderna fina och verklighetstrogna använde de olika tjocklek på penslarna. De arbetade verkligen hårt för att få morrhåren att stå ut och kom fram till att ståltråd var det bästa materialet. De prövade, gjorde om, prövade igen och till sist fick de fram ett resultat de ville ha. Detaljer hos tigern blev viktiga och vi lät barnen få mycket tid till projektet, berättar Thérese vidare.
Ord och begrepp
Innan barnen började konstruera mätte de, skissade och använde förstoringsglas för att få detaljerna rätt. Här kom ord och begrepp in på ett självklart sätt. Tumstock, förstoringsglas, nät, ritning, tång, ljusbord, cirklar istället för rund ring.
- En utmaning för barnen var stabiliteten. Huvudet var tungt och Pelletiger välte lätt. Vi pedagoger ville låta barnen lösa uppgiften själva och efterhand kom de fram till att mer papiermache behövdes på bakdelen samt att tigern behövde både tår och klor. De var riktigt avancerade i sitt sätt att komma fram till lösningarna, säger Thérese.
Pelletiger fick ett fint bo när han var färdig. En fin grön gräsmatta, ett vackert träd ovanför samt en stor gul sol på fönstret som lyste vackert. Allt utformat av barnen.
Utforska, upptäck och erfar
- Arbetet på förskolan präglas av att vi utmanar barnens lärande utifrån deras intressen och engagemang på ett lustfyllt och lekfullt sätt. I våra projekt finns tekniken med som en naturlig del och utgångspunkt precis som alla andra delar i läroplanen. Det är viktigt att det vi erbjuder i miljö och material ger barnen möjlighet att utforska på många olika sätt, under hela dagen och under en längre tid. Vi använder mycket s.k. okodat material som kan användas på många olika sätt. Barnen får då använda sin fantasi och kreativitet. Det är viktigt för oss att alla barn får möjlighet att utforska, upptäcka och erfara på sitt eget vis och i sin egen takt, det gör att vi behöver arbeta hundraspråkligt. Vårt arbete är ansvarsfullt och kräver ett genomtänkt och medvetet förhållningssätt som genomsyrar hela vår undervisning. Det är ett härligt arbete vi har och det är fantastiskt när vi ser att barnen utvecklas och lär sig nya saker, avslutar Maria Johansson
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping