”Många familjer känner motstånd mot att övervaka sina äldre med en kamera. Det fick mig att uppfinna sensorn som är lättare att acceptera. Den gör det också lättare att hjälpa personer som vaknar på natten men inte vill larma och vara till besvär för personalen”.
Noringa Sakurai, VD RTC Corporation
Foto: Said Karlsson Från utställningen Kaigo Robotto på Arbetets museum i Norrköping
Digitaliseringens utmaningar - i skolan och i samhället
Text: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2018
Vardagen präglas allt mer av att förstå och hantera mobiler, appar, datorer och att kunna navigera bland all information som ständigt finns omkring oss. Ibland kan man ställa sig frågan hur vi klarade oss utan allt detta, för bara ett par år sedan. Numera kan vi köpa varor och tjänster via telefonen. Vi kan t.o.m styra värme, lampor, larm, kyl och frys i våra hem från telefonen, fastän vi inte är hemma, eller ens i närheten av hemmet. Hela städer har börjat byggas utifrån principen att vårt samhälle ska vara smart. CETIS har pratat med Anette Hallin för att få veta lite mer.
Anette Hallin föreläser på KTH för CETIS nätverk. Foto: Katarina Rehder
Anette Hallin på Mälardalens högskola är utbildad lärare, har en master i pedagogik, är doktor i industriell ekonomi och organisation samt docent i företagsekonomi, och hon ser att digitaliseringen påverkar alla dessa områden. Hennes forskning handlar om hur organisering sker genom ständigt pågående och rörliga processer och hon intresserar sig för hur förändring sker genom samspelet av teknik (det materiella) och organisering (sociala).
- Digitaliseringen påverkar spannet från den enskilda människan till hela nationer. Det förändrar arbete, innebär nya villkor för ledarskap och medarbetarskap, det skapar nya behov av kompetens och roller samt förändrar yrkesidentiteter, säger Anette.
Vad menas med digitalisering?
Digitalisering innebär bl.a. att förutsättningarna att driva företag och organisationer ändras. Det i sin tur leder till att yrkesroller påverkas, och att förutsättningarna för ledarskap, medarbetarskap, socialt samspel i och utanför arbetsplatsen förändras.
Hur kan vi i skolans värd
förhålla oss till det i undervisningen?
- Jag tänker att teknikämnet är oerhört viktigt och ser en risk med den stora betoning på programmering som finns på vissa håll när man pratar om vad teknikämnet ska innehålla. Visst ska tekniklärare ha en gedigen teknisk kunskap och hålla sig uppdaterade med den tekniska utvecklingen, men inom ramen för teknikämnet tycker jag även att det är viktigt att diskutera frågor om vad teknik gör med människor, relationer och samhällen; vilka möjligheter som skapas och vilka faror som följer med den tekniska utvecklingen. Många tekniklärare är bra på det här redan nu, för att teknik har sociala effekter är inget nytt – så har det alltid varit och det är tekniklärarna medvetna om tror jag.
- Just nu ser vi en hype kring digitalisering och många frågar sig vad som egentligen är nytt; information har lagrats och överförts digitalt i flera decennier och digitala verktyg har funnits länge. Hypen tror jag beror på att den utveckling vi ser nu är mer omfattande och snabbare än tidigare. Den digitala tekniken är (precis som till exempel ångmaskinen var på sin tid) en ”general purpose technology”, den går att använda till mycket. Att kapacitet och överföringshastighet ständigt ökar ger upphov till nya innovationer – vilket vi sett det senaste decenniet.
Vilka frågor kan vi ställa oss?
- I stort är svenskarna positiva till digitalisering och många tycker de har tillräckliga digitala kunskaper, säger Anette. Det finns ändå en hel del vi bör fundera kring när det gäller vilka utmaningar den digitala utvecklingen för med sig. Kommer den bidra till att skapa en ekonomisk klyfta mellan de som kan betala för digitala tjänster och de som inte har råd?
Ur ett socialt perspektiv bör vi också ställa oss frågan vilka faror vi ser med digitaliseringen. Vilka jobb försvinner – och vilka tillkommer? Vilka kompetenser behöver vi utveckla för att leva i en alltmer digitaliserad värld – och vilka kompetenser måste vi värna så att de inte försvinner?
Vilken kompetens behöver lärare för att ta ett utökat ansvar för den digitala utvecklingen?
- Den tekniska utvecklingen går snabbt och det kan vara svårt för lärare att hålla sig à jour med allt som händer. En tekniklärare ska ju kunna många olika teknikområden. Det som främst utmärker en lärares kompetens är pedagogisk kunskap och förmåga: att väcka intresse och göra det svåra begripligt för eleverna. Den här kompetensen, som många lärare redan har, räcker långt tror jag. Min erfarenhet – efter att själv ha jobbat som lärare i 7 år på gymnasiet och Komvux – är att lärare är duktiga på att problematisera saker tillsammans med eleverna. Så: jobba på!
Kaigo Robotto
Ett bra exempel på vad Anette intresserar sig för i sin forskning är de förändringar som sker inom sjukvård och hälsa. Här ställs vi inför nya frågor och utmaningar. I framtiden kanske robotar kan lösa bristen på arbetskraft när befolkningen blir fler och lever längre. Hur ser vi på att hemtjänsten är en person på en skärm, s.k. digital tillsyn, istället för en person som kommer hem till oss? Japan har en snabbt åldrande befolkning och regeringen ser robotteknik som en del i att möta den utmaningen. Kaigo Robotto är den japanska termen för robotar utvecklade för äldrevården. Robotarna ska ge landets många äldre ett bättre liv och minska risken för arbetsskador hos vårdpersonal. Sociala robotar används för gymnastik och som sällskap för dementa, sensorer förebygger fallolyckor och vårdpersonal har robotbälten som avlastar det tunga arbetet. I vårdsammanhang har robotar och teknik kommit ganska långt och frågan är hur det påverkar patienter och äldre på ett socialt sätt.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping