Här styr vi trafikljus!
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, maj 2018
På Nynässkolan i Gävle har man inlett ett samarbete med Teknikerjakten vid Högskolan Gävle, HiG. Nynässkolan som är en högstadieskola har tilldelats medel från Ljungbergsfonden inom projektet Teknikerjakten. Det har skapat förutsättningar för att arbeta med digitalisering och inköp av micro:bit. Samarbetet med HiG pågår under vårterminen och består bl.a. av att elektroingenjörsstudenter besöker alla årskurs 7 och 8 för att stödja både lärare och elever. CETIS var på plats en förmiddag och tog del av en lektion.
HiG står för det praktiska arbetet med Teknikerjakten och inom projektet ryms också fortbildning av lärare på högstadieskolan. Studenter från HiG hjälper till med utbildningen och implementeringen av projektet.
Jan Grenholm och Magnus Lemoine vid HiG har en del av sitt arbete i projektet Teknikerjakten, en del av uppdraget är att fördela pengar till skolprojekt som rör Teknik och Naturvetenskap.
- Målsättningen i projektet med Nynässkolan är att verktyget, Micro:biten ska verklighetsförankra programmering, styrning och reglering, säger Jan. Skolan har valt att börja med styrning av trafikljus.
- Vi ser att många ansöker om medel till programmering med micro:bits nu när styrdokumenten för Teknik ändras fr.o.m i sommar, fortsätter Jan. Alla elever på just den här skolan får i årskurs 7 och 8 en egen micro:bit för att använda som verktyg i teknikämnet.
I klassrummet
Utmaningarna i klassrummet tacklas med rätt verktyg och utrustning, hjälp och uppmuntran från lärare och klasskamrater emellan.
- Till en början introducerade vi ämnet genom analog programmering berättar teknikläraren Bibbi Dahlberg. Bland annat programmerade eleverna varandra för att få förståelse för hur styrning fungerar med hjälp av olika kommando. Nu har de börjat med den första programmeringen av micro:bit. När vi arbetar med blockprogrammering är en del elever väldigt snabba, det är också härligt att se hur de hjälper dem som behöver lite extra tid för uppgiften. Nu styr vi trafikljus och senare är det tänkt att vi ska titta på värme och elektronik. Vi utgår från det centrala innehållet i styrdokumenten där tekniska lösningar som utnyttjar elektronik kan programmeras och där man tillämpar styrning och reglering med hjälp av bl.a. programmering.
IKT-pedagogen Maria Bergman berättar vidare att de med svårigheter gällande läs- och skrivförståelse och förmågan att följa instruktioner kan ha stora utmaningar även under programmeringslektioner. Med dessa elever tränar man ytterligare analog programmering. Maria betonar också vikten av att lyfta säkerhet, kritiskt tänkande och källkritik i klassrummet när det handlar om digitalisering och programmering.
Lika stort intresse
Jaana Kiiskinen som är NTA-utvecklare i Gävle kommun är delaktig i projektet. Hon märker att flickor och pojkar har lika stort intresse för programmering men att de arbetar något olika. Flickorna är noggrannare vid felsökning och att göra om på ett systematiskt vis, medan pojkarna kan vara en aning otåligare. Hon menar också att många elever som får visa sin förmåga och känner att detta är enkelt och "deras grej" behöver få uppgifter som utmanar.
Lektion pågår
Bibbi börjar med genomgång av lektionen innan eleverna får börja arbeta självständigt. Kablar ska skalas, block ska skruvas ihop och har alla koll på i vilken ordning trafikljusen sitter i verkligheten? De som vill förbättra, göra om eller de som har varit sjuka får hjälp av kompisar eller elektroingenjörsstudenterna Jonas Selander och Ermias Adamu. De går sista året på HiG och passar på att dela med sig av sin tekniska kunskap.
Alla jobbar målmedvetet och några felsöker. Det verkar vara mest problem med den röda lampan i trafikljuset. Axel har börjat fundera på om det kan vara fel på utrustningen. Han har kollat sin programmering med hjälp av Bibbi och den är rätt. Nu måste felet hittas. Kan det vara sladdarna som inte sitter fast som de ska, kan det vara lysdioden som är trasig eller något annat? Till slut visar det sig att lysdioden är trasig.
Några elevröster
- Josefine hjälper sin bänkkamrat Maya som varit sjuk. Josefine tycker det bästa med lektionen är få saker att fungera, i det här fallet att få dioden att lysa.
- Oscar tycker charmen är att få micro:biten att utföra det man vill och få exakt den funktion man vill ha.
- Abdiwahid säger att det är kul att inte bara sitta och lyssna, det är roligt att programmera och att få lyset att fungera. Han vill gärna programmera spel i framtiden.
- Mulki byter lamporna så att de sitter i rätt ordning, rätt ska vara rätt. Hon vill bli lärare när hon är vuxen.
- Fahim tycker uppgiften var lätt, han vill gärna jobba med el och programmering i framtiden, helst med bilar.
- Alex inser att felsökning är viktigt. Och att använda rätt skruvmejsel!
CETIS tackar lärare och alla elever som var med under en spännande och intressant dag!
Läs mer om Ljungbergsfonden och Teknikerjakten här:
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping