Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - 
Till CETIS startsida - 
 - Kontaktinformation - kortkommando Alt + 7Kontakt -   Sök på CETIS webbplats - kortkommando Alt + 4Sök  - 
Startsida CETIS Resursbank / Nyhetsbrevsarkiv

 


Dyk in hos Marinmuseum

Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 1, februari 2018

Längst ut vid vattnet, på Stumholmen i Karlskrona, ligger Marinmuseum. Här möts man av fullriggaren Jarramas, robotbåten Västervik och minsveparen Bremön som ligger förtöjda och öppna för allmänheten. I museets samlingar hittar vi föremål som alla kretsar kring den svenska marinen, men här levandegörs också historier och människans villkor.

Ubåtshallen, Marinmuseum och personal.

Peter Skogsberg, Jennie Villnersson och Fredrik Karlsson är pedagoger på museet och tar emot klasser från förskola till och med gymnasiet. Lektionerna anpassar de gärna efter årskurser och skolornas egna önskemål om innehåll.

- Främst är vi ett historiskt museum. Teknik, Bild, SO och NO är naturligtvis områden och skolämnen som vi arbetar med och kopplar mot den marina historien och dess utveckling, säger Peter. En bit in i museet hittar vi Modellkammaren. Den innehåller en mängd modeller av fartyg, maskiner och vapen. Fredrik berättar vidare.

- De flesta modeller har använts för att förklara, undervisa eller demonstrera t.ex. hur fartyg och vapen fungerade och skulle byggas. Modeller byggdes också i marknadsföringssyfte. Det gick ju inte att ta en bild och göra en annons på den tiden modellerna är från.

- Elever i de flesta åldrar tycker det är spännande att se funktionerna och det ger en bra bild över hur avancerade konstruktioner som krävdes.

I ubåtshallen (se bild ovan) ligger den högteknologiska HMS Neptun från kalla krigets dagar sida vid sida med flottans första utbåt, Hajen från 1904.

- När vi pratar om ubåtarna gör vi det inte endast utifrån rollen som artefakter eller krigsmaskiner, här pratar vi också om människorna som arbetade på dem och deras villkor, berättar Jennie. Det gäller även när vi pratar om Karlskrona stad i lektionsprogrammen. Hur såg livsvillkoren ut för människorna som arbetade på örlogsvarvet under 1700-talet? Kikar vi på den gamla dykutrustningen med dykarklockan är det flera som säger att det verkar ensamt och mörkt. Jämför gärna det med dagens dykutrustning när kameror, lampor, kommunikationsapparater m.m. används för att göra dykningen till en sport. Den tekniska utvecklingen inom marinen är fascinerande och den har påverkat historien och samhället. Kom gärna och besök oss så berättar vi mer, avlutar Jennie.

Faktaruta

Marinmuseum är gratis att besöka och man kan även ansöka om resestöd som gäller inom ett visst område. Du når pedagogerna på pedagoger.marinmusuem(at)maritima.se och läs mer på: www.marinmuseum.se

 


Nyhetsbrev nr 1, februari 2018 - startsida

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -