Nobelpriset i teknik, eller?
Text: Katarina Rehder Foto: Hans Nilsson, Nobelmuseet
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4, december 2017
Nu drar det ihop sig till årets Nobelprisutdelning. Om det hade funnits ett nobelpris i teknik, vilka av kemi- eller fysikpriserna hade då istället kunnat var ett teknikpris? Det är en rätt så spännande tanke.
Många av de upptäckter som blivit belönade med Nobelpriset har en teknisk innovation eller en teknisk lösning att tacka för att idén kunnat realiseras och blivit synlig. Tekniken har många gånger helt enkelt gjort vetenskapliga upptäckter möjliga. Årets Nobelpris i kemi går till utvecklingen av kryoelektronmikroskopi, som är en metod som gör det möjligt och förenklar avbildningen av biomolekyler. Årets fysikpris är upptäckten av gravitationsvågor och skapande av den detektor som möjliggjorde upptäckten. Visst ser vi en hel del teknik i de priserna? Dessutom en ganska komplicerad teknik.
Ett annat exempel är 2014 års fysikpris. Det delades ut för uppfinningen av blå ljusdioder som möjliggör ljusstarka och energisnåla ljuskällor. I dag finns dioderna, LED-lampan, nästan överallt. I ficklampor, cykelljus, mobiltelefoner m.m. Samma år fick tre forskare kemipriset för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi, en teknik som gör att man kan se finare detaljer som t.ex. en proteinmolekyl som rör sig inne i en cell.
Gustaf Dahlén tog emot nobelpriset i fysik 1912 för sin uppfinning av självverkande regulatorer i kombination med gasaccumulatorer som används till belysning av fyrar och lysbojar. Det är rätt mycket teknik där med!
Går vi ett steg länge, till litteraturpriset 1909, upptäcker vi att barnboken Nils Holgerssons underbara resa innehåller många tekniska skildringar. Pristagaren Selma Lagerlöf skrev om hur pojken Nils kommer i kontakt med uppfinningar, tekniska lösningar, tekniska framsteg och med industrialiseringen som genomfördes under tiden då boken skrevs. Nu är inte tanken att boken skulle ha passat för ett pris i teknik, men vi ser hur tekniken tar plats även i litteraturen.
Tekniska lösningar är en stor del av Nobelpriset och exemplen på teknikinblandning är många. Vikten av att teknik, fysik, kemi och andra områden samverkar med kunskap och förståelse för varandra är stor, för allas skull. Och visst vore det bra om vi fick se fler kvinnliga pristagare framöver.
Polhemspriset
Vi ska inte glömma att det finns ett annat pris i teknik, som faktiskt är äldre än Nobelpriset. Nämligen Polhemspriset. Det är Sveriges äldsta teknikpris och delades ut första gången 1878. Några av pristagarna är Baltzar von Platen och Carl Munthers för kylskåpet 1925, Petra Wadström för vattenrenaren Solvatten 2013, Laila Ohlgren mottog priset för den "gröna knappen" på mobiltelefonen 2009. Läs gärna mer:
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping