Vad använder ungarna egentligen telefonen till? Ringa?
Text: Eva Hartell, Leg lektor och Fil dr. KTH och Haninge kommun
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2017
Nej knappast. Inte enligt ett nu pågående kombinerat nordiskt skolutvecklings- och forskningsprojekt. Beyond technology är ett treårigt projekt som handlar om elevernas användande av digitala enheter i skolan och hemma och samverkan däremellan. Här hoppas man få en inblick i elevernas (och lärarnas) användande av telefoner, Ipads, datorer etc. i vardagen samt hur detta eventuellt skulle kunna användas som en tillgång till lärande.
Eleverna skriver ner hur de använder sin mobiltelefon. Foto: Helena Björk
Projektets deltagare är lärare från en skola respektive en lärarutbildning från Danmark, Finland och Sverige. Från Sverige deltar bland annat Helena Björk och jag själv, Eva Hartell. Jag är lärare men jobbar nu som forskare och skolutvecklare centralt i Haninge kommun och är forskare på KTH. Helena som har lång erfarenhet som lärare har denna termin en årskurs fem på Ribbybergsskolan i Haninge. Ribbybergsskolan är en F–6 skola som sedan hösten 2016 har haft två förstelärare som fokuserar på IKT varav Helena är en av dem. Det är en medveten satsning för att lyfta frågan om vad, hur och varför IKT i undervisningen. Projektet passar därför väl in i skolans arbete. Skolan har inte särskilt många digitala enheter och eleverna arbetar främst med böcker, penna och papper, den skiljer sig totalt från skolan som deltar från Danmark. Där används i stort sätt inga vanliga böcker, penna och papper förekommer nästan inte alls. Skolan i Finland ligger någonstans mittemellan. Just dessa kontraster är oerhört spännande. Ingen av skolorna är kanske representativa för hela landet men att få möjlighet att träffa lärare och besöka skolorna för att diskutera undervisning och skolorganisation är mycket givande.
Från vänster: Katrin Otrel-Cass, Dorina Gnaur, Kata Stenberg, Bjarne Poulsen, Riikka Hohti, Mattias Mose Olesen, Eva Hartell, Helena Björk
Telefonen som BYOD
Det första året, med temat My phone in my life, har precis avslutats. Eleverna har på olika sätt fått reflektera över vad de använder sina telefoner till. Vi lärare utforskar i syfte att få inblick i rollen som BYODs (Bring your own device) kan spela i unga elevers liv i och utanför klassrummet. Telefonen spelar en viktig roll hos eleverna i de tre länderna. Vi ser många likheter men också skillnader. När vi blickar tillbaka på hur vi vuxna använde telefoner till att ringa och samtala med andra, känner vi oss som stenåldersmänniskor. För de ungdomar som är med i detta projekt är att ringa sekundärt, de använder sina mobiler främst för sociala media och för att titta på film. Under hösten går projektet in i nästa fas där fokus blir mer mot lärande och hur elevers användning av telefonen kan vändas som en tillgång till lärande.
Nu i höst går vi in i år två med temat Your phone in my classroom. Här handlar det om elevernas berättelser om sina preferenser rörande BYODs samtidigt som lärare undersöker användning av IKT och dess koppling till BYODs. Hela tiden försöker vi att ha en kritisk ställning och jämföra med aktuell litteratur inom området. Utifrån de första två åren kommer år tre III Teaching and learning with BYODs fokusera på att pröva, föreslå och utvärdera undervisningspraktiker kopplad till BYODs.
Fördelar med samarbete
Vi har precis påbörjat andra året men vi ser redan nu resultat. Framförallt finns fördelar med samarbeten mellan olika länder, men även att lärare är involverade i arbetet med att plocka upp praktiknära frågor. En forskare kan inte ställa frågor till barn på samma sätt som deras lärare, som känner dem, kan göra.
Vi var lite oroliga i början av projektet kring hur vi skulle göra med de elever som inte hade någon telefon. Det visade sig dock att samtliga elever i årskurs fyra hade en egen telefon.
Vi har redan fått nya idéer och perspektiv på undervisningen då Helena har börjat använda elevernas mobiltelefoner som verktyg i undervisningen. Det här är främst ett skolutvecklingsprojekt men är även ett forskningsprojekt som genomförs i enlighet med Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vi har sökt tillstånd från vårdnadshavare och det är frivilligt att delta. De elever som av någon anledning väljer att inte dela, alternativt avbryta sin medverkan, följer undervisning som vanligt men inga data kommer att samlas in i forskningssyfte från dem.
Allmänt om Nordplus Junior
Nordplus Junior vänder sig till förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Det är möjligt att söka medel för samarbete med skolor i de nordiska och baltiska länderna. Det kan t.ex. vara projektsamarbete, elev- och lärarutbyte samt elevpraktik. Man kan även söka medel för förberedande besök för att diskutera och utarbeta projektplaner tillsammans med intresserade framtida partner och det var så detta projekt kom till.
Ett samarbete inom Nordplus Junior är ett bra sätt att få in nya idéer och perspektiv i undervisningen. Projekten ska också bidra till att elever och lärare får möjlighet att personligen stifta bekantskap med de nordiska och baltiska länderna. Här kan du läsa mer
Nordplus Junior
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping