Karin Boiardt
Bengt Uddbom
Digitalisering ökar - så här gör vi
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2017
När digitaliseringen ökar i skolan och i samhället överlag måste vi hantera det och lära oss mer. Vi hittar nyheter i kursplanen för Teknik som du från och med nu kan arbeta utifrån, parallellt med den nuvarande. Från 1 juli 2018 är det endast den reviderade kursplanen som gäller och syftet med den är att stärka elevernas digitala kompetens. Dock är inga förmågor förändrade, inte heller kunskapskraven för teknikämnet. CETIS pratade med två lärare om hur de arbetar med området på sina respektive skolor. Vi diskuterade digitalisering och programmering inom flera skolämnen, vilka problem programmering kan lösa och vilka program och digitala verktyg som de har erfarenhet av.
Karin Boiardt är lärare på Navestadsskolans högstadium och undervisar i Teknik och Matematik. Här berättar hon om sina tankar och hur de arbetar med programmering i skolan.
– Jag har använt programmering som en redovisningsmetod i de naturorienterande ämnena. I åk 7 har eleverna fått använda ScratchJr när vi gjort arbeten om vår miljö, och riktat in oss på vind- och vattenkraft. För övrigt tangerar arbetet kring miljö teknikämnet också. Eleverna redovisade filmer som de skapat med hjälp av ScratchJr på iPads eftersom de ännu inte har egna datorer. Programmering kan med fördel användas både i svenska och engelska och bli en del av arbetet. Man kan säga att eleverna lär sig berätta genom programmeringsverktygen. Jag har också varit på mellanstadiet och lärt ut programmering i ScratchJr för att eleverna ska kunna använda det till ett område i biologi. Min uppfattning är att alla ämnen kan ha nytta av modern teknik som programmering och tänker man i de banorna tror jag inte det ska vara något problem att se användningsområden - digitalisering påverkar allt och alla.
Styrning och reglering
– När det gäller teknikämnet har jag tagit Internetstiftelsen i Sverige till hjälp. De har material för undervisning i bl.a. programmering och jag hittade spelet "Havet är djupt". Flera av kriterierna i teknikämnet som styrning och reglering kan vi nå via spelet med bläckfisken. Då det relaterar till hur man styr en robot i en fabrik, eftersom spelet innehåller ett koordinatsystem. Vi pratar också om kontroll av rörelser och om de system vi hittar, i t.ex. en fabrik. Jag ser också att Matematiken är ett ämne där programmering passar in, vi pratar om koordinatsystem när bläckfisken i spelet rör sig enligt förutbestämda mål.
– Jag har låtit mina elever få en inblick i hur man gör en hemsida, det är bra att känna till hur internet fungerar och vi har haft en labb i html-kodning. Men det kommer in mer i senare årskurser. Vi pratar också om olika appar, och att vi kan programmera olika saker som då kan styra saker i våra hem, som hemlarm och att tända och släcka våra lampor när vi inte är hemma.
Var källkritisk
– Programmering kan ingå i många skolämnen och jag vill att ScratchJr väcker ett intresse för området. Jag vill också att eleverna lär sig bli kritiska genom att förstå hur den digitala världen fungerar. Genom att förstå hur internet fungerar och att allt är uppbyggt av personer som kodar och använder algoritmer kan alla inse att vi bör vara källkritiska. Frågor som hur t.ex. Facebook vet vilka vänner man kan få förslag på, eller varför olika annonserbjudanden som passar just dig dyker upp på skärmen, är intressant att prata om. Med hjälp av data och spår man lämnar efter sig hittar programmen förslag som sedan dyker upp hos oss. Att känna till programmeringens grunder tillhör helt klart allmänbildning.
Så här berättar Bengt Uddbom, gymnasielärare i datavetenskap som undervisar i programmering och webbutveckling på Ebersteinska gymnasiets teknikprogram, om hur han arbetar.
– I Matematik och Fysik ser jag flera användningsområden, matematik och programmering går hand i hand. Det har med struktur och logiskt tänkande att göra och är 1:or och 0:or i grunden. Det går bra att lösa mattetal och göra beräkningar med datorprogram, då är det bra att kunna grunder i programmering, vi programmerar enklare matteprogram som löser uppgifterna. I Fysik är det samma sak, vi kan programmera t.ex. spel där vi ska beräkna tyngdkraft, eller beräkna hur en boll studsar. Det finns säkert möjlighet i de humanistiska ämnena också, om man jobbar i olika projekt och där ämnena går i varandra. I gymnasiearbetet är det flera som programmerar spel och appar. Eleverna skriver rapporter så därför kan man säga att programmering finns med i flera ämnen. Svenska och engelska likaså, språket behöver vara begripligt och korrekt, begreppen ska vara de rätta. När man börjar skriva kod används engelska, så här får man plugga glosor om man ska bli en bra programmerare. När det kommer till frågan om etik, rätt och fel involveras fler skolämnen. Kanske passar just det in i samhällskunskap och ser vi till historien finns exempel på tidig programmering. Då kan man också prata om exempelvis hålkort inom textilindustrin. Det går förstås också att rita grafiskt och producera musik med programmering.
Bli digital producent
– Vi kan också prata om att vi kan bli digitala producenter istället för konsumenter. Vikten av att ha en förståelse för hur program och den digitala världen vi lever i är stor. Naturligtvis blir inte alla programmerare, men att ha en grundläggande kunskap är bra. Det hjälper oss att spara tid, till exempel gällande nya datorprogram på ett arbete, eller om du som beslutsfattare kan förstå ett underlag som läggs fram. Det är viktigt att tänka på fördelarna med kunskap i en förlängning om man ska föra in programmering i flera ämnen. Vilken nytta vi kommer att ha med oss i framtiden med mera.
– Vi kan lösa nästan alla typer av vardagsproblem av olika slag, såsom att automatisera repetitiva uppgifter. Problem som våra elever ska lösa kan vara små uppgifter som t.ex. att göra ett program som räknar ut volymen på en kastrull, eller lite större projekt som en mp3 spelare, eller ett grafiskt kortspel. Eleverna på Ebersteinska gymnasiet tävlar också i programmerings- SM, då är det påhittade komplexa problem som är riktigt kluriga.
Mina tips
- På Ebersteinska använder vi programmeringsspråket Java. BlueJ och Eclipse är verktygen vi använder för att skriva kod. En bra nybörjarbok om programmering som jag kan rekommendera är Java ― steg för steg av Jan Skansholm. Det är inga grafiska program i den, utan det fokuseras på grunderna i programmering. Om man vill kunna ta på sakerna man programmerar samt minska förberedelsetiden och svårighetsnivån är Microbits eller färdiga Robot Kits kanske att föredra framför Arduino och Raspberry Pi. Scratch är också ett bra verktyg för att lära sig logiken bakom programmering och kul för det är relativt enkelt och går fort att skapa något visuellt, med ljud och animation.
Digitalisering
Text: Katarina Rehder, CETIS
Styrdokumentet för teknikämnet är reviderat 2017-07-01 med skrivningar om digital kompetens. Det finns förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Fram till 2018-06-30 går det att bedriva undervisningen enligt den tidigare versionen eller enligt den reviderade versionen. Efter 2018-07-01 gäller däremot endast den reviderade versionen:
Teknik - SkolverketNågra av tilläggen är:
Årskurs 1-3 Tekniska lösningar
Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer.
Årskurs 4–6 Tekniska lösningar
Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
Årskurs 7-9 Tekniska lösningar
Hur digitala verktyg kan vara stöd i teknikutvecklingsarbete till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping