Markus Stoor
Foto: Lars Snow
Funderingar kring förmågor i kursplanen
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, maj 2017
På Umeå universitet har Markus Stoor, genom sin doktorandtjänst, fått tid att fundera djupare på undervisningen kring teknikutveckling och konsekvenser av teknikval. Markus är högstadielärare i teknik- och naturvetenskap och har valt att forska kring problematiken vad gäller kunskap om teknikens utveckling i den senare delen av grundskolan. Här delar han med sig av sina tankar.
Som lärare har man sällan eller aldrig tid att verkligen tänka igenom sin undervisning. Något jag funderat över en del är vad som egentligen är rimligt att ta upp i undervisningen vad gäller kursplanens två sista förmågor:
- analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid
och
- värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö
Eftersom jag jobbat på skolor där timplanen för Teknik och för NO inte varit uppdelad har det normalt blivit att jag mer eller mindre flyttat tiden som jag borde lagt på ovan förmågor till NO. Där har jag känt mig säkrare på vad som ska tas upp i undervisningen.
Enligt Skolinspektionens ämnesgranskning av teknikämnet så verkar det här vara ett utbrett problem, speciellt på högstadiet och just vad gäller dessa båda förmågor.
Bidrag med studien
Sedan i höstas har jag fått tid att ge mig på den här problematiken genom en doktorandtjänst. Min förhoppning är att kunna bidra med perspektiv på vad som kan vara värt att prioritera för det få timmar (någonstans mellan 15 och 30 timmar på högstadiet) som är rimligt att lägga på dessa förmågor. Främst är ju tanken att bidraget ska komma via resultaten från de undersökningar jag ska göra.
Nu när jag har ägnat ett halvår åt att läsa och samtala om de båda förmågorna vill jag dela med mig av en personlig reflektion. Mot slutet av högstadiet tycker jag man bör ha kommit så långt att man huvudsakligen behandlar teknikval på en mer samhällelig nivå än på en individuell. Då bör man ha frångått resonemangen kring egna konsumtionsval och fortsatt mot samhällsperspektivet. Väljer man kursplanens exempel, krigsmateriel och biobränslen, står det helt klart att teknikval vad gäller krigsmateriel sker på en samhällelig nivå snarare än som individuell konsument eller teknikanvändare. Jag skulle hävda att det helt klart även gäller frågan om biobränslen. De beslut som på allvar påverkar utveckling och användning av biobränslen fattas inte av personer som väljer bil och bränsle utan de tas i statsledningar och i företag. Hur man utformar bränsleskatter är enormt mycket viktigare för att påverka bränsleanvändning än personliga val inom ett givet skattesystem.
Hur teknikval sker
Men jag är rädd för att det här är något som i så fall ställer betydligt större krav på oss som tekniklärare än om man håller sig till att titta på egna personliga teknikval. Speciellt föreställer jag mig att det innebär att man måste undervisa om hur teknikval sker på samhällsnivå. Det är rätt utmanande.
Om du som läser det här har tankar om detta från din undervisning, så är jag mycket intresserad av att du kontaktar mig:
markus.stoor(at)umu.se
Konsekvenser av teknikanvändning finns på flera nivåer, individuell och samhällelig. Vi kan ställa oss frågan "Är barn som aldrig sett en riktig
stjärnhimmel en konsekvens av billig och energisnål belysning?
Foto: Katarina Rehder
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping