För att nya träd inte ska ätas upp av kor så hade
barnen med sin lärare byggt och skapat en ställning
så att korna inte kunde äta upp det lilla trädet.
Skoldag i Indien
Text och foto: Carina Brage
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 1, februari 2017
Carina Brage, lärare och författare, ville komma utanför sin komfortzon och Indien kändes som ett annorlunda och lockande land att resa till. Sagt och gjort, hon tog tjänstledigt från sin tjänst som verksamhetschef på Naturcentrum i Linköping och begav sig till Indien i två och en halv månad. Vilket blev en fantastisk upplevelse som är svår att beskriva. Här berättar hon om sina erfarenheter.
Indien med sina drygt 1,2 miljarder människor är enormt stort och jag valde att först åka till delstaten Kerala. Kerala är en relativt liten delstat med en yta som är lite större än Jämtland men med cirka 35 miljoner invånare. Eftersom jag brinner för lärande och teknik på olika nivåer ville jag förstås också besöka skolor under min resa. Teknik hjälper oss att lösa problem på olika vis och det gör indier på sitt eget sätt. I delstaten Kerala, vilken är en relativt rik stat är läskunnigheten cirka 94 % men genomsnittet i Indien är runt 39 %.
Teknik inget eget ämne
Jag besökte bland annat en skola i närheten av Mysore, som ligger i delstaten Karnataka. Teknik är inget eget ämne på den här skolan. Varje skola har i princip sin egen läroplan. Det var svårt att få hum om hur skolsystemet i Indien fungerar. Indien har 27 delstater och varje delstat beslutar själv hur de bedriver sin skolundervisning. Jag upplevde att barnen på skolan var fulla av nyfikenhet, motiverade och ville lära sig mera hela tiden. Men lärarna på skolan var inte alltid bra förebilder för barnen, de kom ofta försent och jag upplevde dem som ganska oengagerade i sin undervisning.
Vid samma skola fanns en skolträdgård med kompost. Barnen var stolta över sin kompost och ville gärna visa den. Det var en av lärarna på skolan som använde trädgården i sin miljöundervisning.
Gammalt möter nytt
Det fanns inga datorer på skolan förutom lärarens privata.
Läraren Deepti hade med sin privata dator som användes till högläsning och bildvisning där alla 47 eleverna skulle se den här lilla skärmen. Stora klasser är vanligt och jag såg ingen tendens till genustänk. Pojkarna tog stor plats och flickorna lyssnade och var tysta. Annars användes svarta tavlan för anteckningar. Jag fick möjligheten att genomföra ett antal aktiviteter med barnen utomhus, vilket var annorlunda upplevelser för barnen. Eftersom arbetssättet utomhus var nytt för dem blev det många skratt och ganska rörigt.
Vilket är det mest miljövänliga fordonet?
Vi lekte Kom hem alla mina barn vilket var helt nytt för dem och de frågade mig vad de skulle göra. När jag förklarade låtsades de att vara flygplan och efter det fick de springa till mig och låtsas vara olika fordon. Här passade det bra att prata om olika fordon och dess betydelse. Det märktes att barnen inte var vana att motivera sina svar eller diskutera som t.ex. vilket fordon som är bäst för miljön, hur fordonet drivs, tekniken i fordonet och så vidare.
Kaffelov
När jag var i Karnataka var det ”kaffelov” vilket innebär skördetid av kaffebönorna. Då är det ingen mening med att hålla skolan öppen eftersom barnen ändå är hemma och hjälper till med skörden, enligt rektorn på skolan. Kaffebönorna skördas för hand – här skulle det behövas en teknisk innovation som hjälper till med detta långdragna men viktiga arbete, och som de uttryckte det: the bean of life. En pojke visar var de vilda elefanterna går sina dagliga promenader och hur människan har försökt att avstyra dem från att komma in i kaffeplantagerna genom att gräva djupa gångar. Så här kan en dag i Indien se ut.
Barnen diskar sin egen tallrik. De använder teknik som de inte tänker på är teknik.
Kontaktinformation
Carina Brage
carina.brage(at)bredband.net
Fakta
Ungefär en fjärdedel av de indiska barnen går i statliga skolor, resten av barnen går i privata skolor. Indien spenderar knappt fyra procent av BNP på utbildning. De senaste åren har regeringen satsat på att förbättra de statliga skolorna och fånga upp de barn som inte går i skolan. Sedan 2003 har antalet barn som går i skolan ökat med 57 miljoner, enligt Världsbanken. Den senaste studien från 2007 av 16 000 byar visar att fyra av tio femteklassare inte kan läsa en text avsedd för årskurs två. Sju av tio klarar inte enkel matematik.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping