Lärarutbildare - studenter - grundskollärare
Text och foto: Jonas Wikström, lärarutbildare Umeå universitet
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2016
Jonas Wikström, teknikutbildare på Umeå universitet, funderade på hur teknikundervisningen för grundskollärare skulle kunna utvecklas. Han hade fått bra utvärderingar på sina kurser och innehållsmässigt kändes det bra, men samtidigt ville han veta vad som fungerar och vad som skulle kunna utvecklas. Här får vi veta mer om hur han lade upp och genomförde sin idé.
Att jobba praktiskt tillsammans med elever, kräver som ni flesta vet, stor planering av upplägg, materialåtgång, vilka verktyg som ska användas m.m. Dessutom är träning av ledarskap oerhört viktigt, den erfarenheten är svår att arbeta teoretiskt med, den måste man mer eller mindre träna på. Jag kände att få praktisera de här delarna på mellanstadieklasser skulle utveckla kurserna, samtidigt som våra studenter skulle få större erfarenhet. Jag kontaktade två förstelärare, Pär Nilsson (tekniklärare på Östtegsskolan) och Jesper Larsson (tekniklärare på Stöcke skola) och frågade dem vad de ville utveckla inom teknikämnet. Några punkter stack ut: Tid för fördjupning i kunskapskraven i Teknik och tid att få sitta tillsammans med andra och diskutera bedömningsarbete, samt att få större inspiration till hur man kan jobba i ämnet. Lärare, som alla andra yrken, behöver ständigt nya idéer!
Arbetsupplägg
Ett moment i teknikundervisning på lärarutbildningen är att studenterna ska planera en halv dags lektion för elever på en mellanstadieskola. Inför lektionen fick studenterna veta att de skulle vikariera för en tekniklärare och att de skulle följa några av målen från läroplanen. Samtidigt bestämde vi att jag tillsammans med de ordinarie mellanstadielärarna skulle studera kunskapskraven och hur dessa kan tolkas. Vi träffades en eftermiddag och diskuterade några delar, och ja, hur lätt är det egentligen att tolka kunskapskraven? Hur trygga är vi när vi bedömer och hur tydliga är kunskapskraven?
Pröva, ompröva och systematiskt ompröva
Vi fokuserade på kunskapskraven kring konstruktionsarbete och skapande av modeller. Men hur tolkar vi dessa? När eleven ska utföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten så ska man pröva sina idéer för ett få ett E. För ett C så ska de pröva och ompröva och för ett A så ska de systematiskt pröva och ompröva. När ska en elev få E, C eller ett A? Det är en tolkningsfråga och här är det viktigt med kollegialt arbete. I kunskapskraven hittar vi också att för att få ett E, ska eleven utforma enkla fysiska modeller. För C ska eleven utforma utvecklade modeller medan för A så ska modellen vara välutvecklad. Var finns gränsen mellan dessa tolkningar? Det är inte lätt men att tillsammans diskutera gör att man utvecklas och blir tryggare i sin bedömning. Det känns bra.
Så här gjorde vi
För att uppnå det vi önskade och i sin tur kunna ge eleverna bättre feedback på hur de kan utvecklas, bestämde vi följande: Medan studenterna håller i tekniklektionen ska läraren gå runt och studera hur eleverna prövar, omprövar och systematiskt prövar olika idéer. Då kan läraren i lugn och ro bedöma eleven i klassrummet och upptäcka möjligheterna i bedömningen. Efter lektionerna träffades lärarna för att titta på de olika modellerna och för att se hur man kan se vad som skiljer enkel, utvecklad och välutvecklade modell åt.
Enligt teknikläraren Pär Nilsson var det värdefullt och givande att få tid till att gå runt och bedöma elever medan studenter höll i lektionerna. En av studenterna kommenterade arbetet som mycket positivt; att blanda teori och praktik var givande och gav nya tankar kring lektionsgenomförande. Dessutom uppmärksammade lärarna att flera ord och begrepp användes korrekt. Pär menar att arbeta aktivt med kraven är bra, han känner sig tryggare i hur konstruktionsarbetet ska bedömas.
Utvärdering och framtid
Efter att ha arbetat som lärare i 10 år innan jag började arbeta på lärarutbildningen vet jag hur svårt det är att hitta tid till olika utvecklingsprojekt. Det känns riktigt bra att ha hittat ett arbetssätt där vi kan dra nytta av varandra och tillsammans utveckla tekniklektionerna. Projektet har bara börjat och vi har bestämt att vi ska arbeta tillsammans de tre närmaste åren för att sedan göra en större utvärdering. Men redan nu är vi så inspirerade och nyfikna så vi kommer även att ta in matematikämnet i detta arbetet under hösten 2016.
Genom att studera en fysisk modell och följas av skissarbete kan konstruktionsarbetet genomföras
i klassrummet för att sedan bedömas av läraren.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping