Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - 
Till CETIS startsida - 
 - Kontaktinformation - kortkommando Alt + 7Kontakt -   Sök på CETIS webbplats - kortkommando Alt + 4Sök  - 
Startsida CETIS Resursbank / Nyhetsbrevsarkiv

Jonas
Jonas Hallström
Foto: Åsa Lännerström

Forskningsruta

Svensk forskning i teknikens didaktik ligger i framkant

Text: Jonas Hallström, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, oktober 2016

På senare år har den svenska teknikdidaktiska forskningen verkligen börjat få genomslag både inom vårt lands gränser och internationellt, vilket visas inte minst vid forskningskonferenser.

CETIS årliga sommarseminarium vid Rockelstad slott hölls i år den 15-16 juni, med 25 deltagare från hela landet. De flesta papers som presenterades var inom seminariets ”allmänna spår” och innehöll ett brett spektrum av forskning från det teknikdidaktiska fältet, t.ex. kring

  • autentiskt lärande,
  • IKT i teknikundervisningen,
  • teknik i fritidshem,
  • material i teknikundervisningen,
  • lärares attityder m.m.

Speciellt inbjuden internationell gäst var i år professor Marc de Vries, Delft University of Technology, Nederländerna, och KTH. De Vries var dels inbjuden att kommentera papers i ett särskild teknikfilosofiskt spår kring temat ”Exploring the relationship between the philosophy of technology and technology education”. Där presenterades papers som handlade om teknikfilosofiska tillämpningar inom teknikens didaktik. De Vries höll också ett eget föredrag om det teknikdidaktiska forskningsfältets internationella framväxt. Internationella trender I augusti hölls också årets PATT-konferens (Pupils’ Attitudes Toward Technology) i Utrecht, Nederländerna. Årets tema var Technology Education for 21st Century Skills. 23 svenska deltagare, dvs. de flesta som deltog vid Rockelstad var även med i Holland. ”21st century skills” är ett samlingsbegrepp för att antal generiska kunskaper eller färdigheter som mer och mer diskuteras i debatten kring undervisning och utbildning, liksom i forskningen. Det kan handla om t.ex. problemlösning, kritiskt tänkande och kreativitet. Även om sådana färdigheter kan tränas i andra ämnen bör de också vara viktiga komponenter i undervisning och lärande inom teknik. De teman som, förutom 21st century skills, som forskarna höll sig till var

  • design,
  • STEM (science, technology, engineering, mathematics),
  • digitala verktyg,
  • attityder till eller uppfattningar om teknik/teknikämnet,
  • lärarutbildning,
  • teknik och genus, och
  • lärares kunskaper (t.ex. PCK, pedagogical content knowledge).

Väldigt få presentationer fokuserade denna gång på teknikämnets innehåll, teknikens filosofi samt material och hållbar utveckling.

Det går bra att höra av sig till Jonas: jonas.hallstrom(at)liu.se

 


Nyhetsbrev nr 3, oktober 2016 - startsida

 - TillbakaTillbaka  -    UppUpp  -