Teknikämnet och IT-strategin
Text: Claes Klasander
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, maj 2016
Nu har Skolverket börjat överlämna sina förslag kring skolans IT-strategi till regeringen. Helheten berör allt från förskolechefers och rektorers strategiska arbete med digitala stödfunktioner till likvärdig tillgång till IKT och förändringar i läroplanerna. Syftet är förbättrad skolutveckling. Kursplanen för teknikämnet i grundskolan kommer att påverkas framöver, men även andra ämnen och skolformer. När och hur är dock fortfarande oklart. Vad kan vi göra under tiden?
Skolverkets process har inneburit att man arbetat med flera referensgrupper, samt öppna remissrundor. För teknikämnets del handlar de största förändringarna om skrivningar där ”adekvat digital kompetens” är nyckelfrasen. Hur kan teknikämnet bidra till det?
Digital kompetens
I arbetet kring kursplanen i Teknik har jag, med stöd från flera kollegor, argumenterat för två saker. För det första att det är självklart att teknikämnet är väl lämpat för att låta elever möta samhällets digitalisering som en del i den tekniska bildning skolan lovar dem. För det andra, att den befintliga kursplanen redan öppnar upp för det genom de fem förmågorna ni alla känner till vid detta lag. Lägg där till det centrala innehållet med allt från styr och regler, tekniska system och elektronik till teknikutvecklingsarbete och modeller. Låter man eleverna studera ”den konstruerade världen” genom digitala exempel kommer teknikämnet bidra till en digital kompetens.
Ed Tech vs Tech Ed
I engelskt språkbruk framstår det tydligt att vi som undervisar om teknik måste vara på det klara med när fokus ligger på ”Educational Technology” (IKT) och när vi fokuserar på ”Technology Education” (teknikundervisning). Självklart ska skolans teknikundervisning ta stöd av IKT, precis som andra verksamheter. Men det är inte för- och grundskolans uppdrag att inom teknikens ram utbilda eleverna i IKT. Då krävs det fler timmar!
Programmeringens roll
Förändringarna i ämnets centrala innehåll berör säkerhet, datorers och datornätverks delar och roller, hur digitala verktyg kan användas etc. liksom programmering och vad man kan göra med det. De fem förmågorna är orubbade och det är dem vi ska ha i blickfånget! Timplanen för Teknik ger marginellt utrymme för att lägga tid på färdighetsträning i programmering, app-utveckling eller robotkonstruktioner. En möjlighet, däremot, kan vara samverkan med andra ämnen i teman. Men i ett sådant samarbete måste man vara säker på vad som är teknikens kärna och teknikundervisningens uppdrag.
Didaktiska frågor
Om man som lärare och pedagog tänker över de didaktiska huvudfrågorna, kan det förmodligen hjälpa. VARFÖR ska eleverna utveckla en digital kompetens? VAD innehåller den i termer av kursplanerelevanta förmågor? HUR kan vi erbjuda god undervisning kring detta som en del av elevernas möte med teknikens hela bredd under nio skolår? Kanske kan den digitala delen agera både inkörsport och innehållsaspekt! Där har vi ett utvecklingsarbete framför oss! För gymnasiet blir det delvis annorlunda, där det redan finns program med stark digital profil. Låt mig avsluta med att vara tydlig. Teknikämnet och den tekniska bildningen är bredare än den digitala vågen. Det står många viktiga saker i ämnets centrala innehåll och vi vet att eleverna erbjuds alldeles för lite av den bredden.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping