Robert Bellander
Full fart i klassrummet!
Teknikämnet i Gällivare
Text och foto: Robert Bellander
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, maj 2016
I Gällivare finns Malmens Friskola. Skolan grundades 1998 och har 84 elever i årskurserna 6 till 9. Robert Bellander, lärare i teknik och slöjd, arbetar på skolan sedan 2005. Här berättar han om sitt upplägg i ämnet Teknik.
Vi på Malmens Friskola har bestämt att lägga upp vårt arbete efter blockläsning, vanligen terminsindelat. I mina ämnen är lektionerna nu cirka 130 minuter långa, en lektion per vecka under en termin. Det fungerar bra med så långa lektioner eftersom det oftast går åt rätt mycket tid att plocka fram materiel och städa efter sig. Visst finns det alltid någon som är ointresserad av mina ämnen och som då tycker att 130 minuter är i längsta laget. Det är inte ett återkommande problem utan snarare ovanliga undantag. Arbetssättet är helt klart värt att pröva!
Tillsammans med Matematik och Fysik
Ämnesövergripande arbetssätt borde vi dra mer nytta av, men av erfarenhet är samplanering svårt att hinna med plus att det är svårt att lösa schematekniskt. För min del samverkar jag mest med mattelärarna. De kör extra tydliga volymberäkningsgenomgångar med 8:orna inför mitt temaarbete med förpackningar. Fysikläraren tar hand om majoriteten av elläran, då jag känner att det är ett av mina svagaste områden. På så vis har eleverna tillräckliga förkunskaper när de kommer till mig för elbilsracing. När vi sedan pratar om mekanik har de fysikbokens kapitel om Mekanik i bagaget. Sammantaget är det viktigt med ämnesövergripande arbete och att vi nyttjar varandras kunskaper.
Beviset för det får vi när eleverna bygger små elbilar som de testar i dragracing samt ”hill climb”-tävlingar. Till elbilarna tillverkar vi aerodynamiska karosser som vi testar i en hemsnickrad, enkel vindtunnel. I sådana här projekt passar det att lyfta intressanta frågeställningar som bränsleförbrukningar, miljö, design m.m.
LKAB och externa medel
Samarbeten utanför skolan är en viktig bit och närheten till LKAB är naturligtvis en fördel för oss. Önskemålet från LKAB är att elever ska få upp ögonen för teknik för att de senare ska kunna anställa teknikintresserad och välutbildad personal. Därför har man avsatt medel som man kan ansöka om. Kriterierna är att pengarna används till främjandet av elevers lärande och intresse för teknik. I och med att Teknik är ett så pass stort och brett skolämne så får mycket av innehållet plats inom ramen för ansökningarna, vilket jag givetvis är glad över.
Vi har lyckats köpa in material som annars skulle vara knepigt att lösa rent ekonomiskt. Vi har en halv klassuppsättning LEGO mindstorms EV3 robotar, fina pneumatiksatser, flera bränslecellsbilar, 3D-skrivare, 3D-scanner...the list goes on - just tack vare LKAB. Enkelheten i att ha egna grejer och inte behöva anpassa teknikundervisningen efter när tekniklådor är lediga, är verkligen skönt.
Läromedel
Till stor del utgår jag från PULS Teknikboken. Den stämmer väl överens med kursplanen i Teknik och alla kapitel har en tydlig plats i kunskapskraven och i det centrala innehållet. Innan vi bygger broar med 6-orna, så jobbar vi igenom kapitlet som handlar om konstruktioner och hållfasthet. Sedan svarar eleverna enskilt på frågorna ”Minns du?” och ”Förstår du?”. Därefter jobbar vi i ett material som jag själv har skapat, ett s.k. brohäfte med de sex olika huvudtyperna av broar, samt vyplacering. I häftet gör eleverna sedan analysen av sin färdiga träbro.
Jag jobbar på det sättet med de flesta av bokens kapitel. Ibland är det två kapitel till boken som bearbetas till ett efterföljande praktiskt område, och ibland tycker jag det räcker med att svara och diskutera vissa frågor från ett kapitel, utan efterkommande praktiskt moment.
Smid medan järnet är varmt!
Smidet görs som en liten praktisk del på ett avsnitt från PULS Teknikboken. Kapitlet har ett intressant ”specialstycke” om byn Coalbrookdale i Storbritannien och industriella revolutionen. Då passar jag på att kombinera mina två ämnen, och ge eleverna en övning där de får känna på exakt hur sanslöst jobbigt det kunde vara att tillverka någonting från järnåldern och fram till den industriella revolutionen. Smedens innebörd har i stort glömts bort i det moderna samhället, men under tusentals år var en by utan en smed inte mycket att bo i. Att något så enkelt som en vanlig krok kan ta flera timmar att tillverka är nyttigt för eleverna som nu växer upp under en ideologi att ingenting ska lagas och att allt bara kan kastas och köpas nytt.
Tid – kursplan - lektion
Tiden är ofta ett återkommande problem för att hinna med allt som jag, boken och kursplanen i Teknik kräver/önskar. Vi har relativt mycket tid till teknikundervisningen på vår skola, i alla fall om man jämför med vad jag hört från tekniklärare på andra skolor. Men jag skulle gärna se ännu mer Teknik på schemat. Att både ha ordentliga teoretiska pass samt att genomföra olika praktiska moment tar tid, speciellt om man vill genomföra undervisningen på ett sätt som ger någon form av bestående kunskaper och faktisk förståelse för ämnet.
Under de fyra år som jag har eleverna i Teknik försöker jag variera mina examinationsformer ganska så kraftigt. Allt från diskussioner i små till stora grupper, egna redovisningar av fysiska och/ eller digitala modeller, skriftliga prov, inlämningsuppgifter och ritningar, debatter till korta elevföreläsningar om t.ex. tekniska system. Alla dessa tillfällen är utmärkta för elevbedömningar.
En grej som jag tycker har blivit knepigare, i och med nya kursplanen, är att sätta betyg från åk 6. Tidigare använde jag mer grupparbetsövningar i åk 6 och 7, men nu jag tycker det är väldigt svårt att kunna göra rättvisa bedömningar vid gruppuppgifter.
Så här jobbar jag med min teknikundervisning. Vill du höra av dig till mig med kommentarer eller frågor, gör gärna det!
Roberts mejladress:
robbe_iroc(at)hotmail.com
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping