-
Klistra eller sammanfoga i förskolan? Lokalt anordnad kompetensutveckling i teknik ger både svar och nya frågor.
Anne-Charlotte Siira, förskollärare / NT-utvecklare, Älvsåkers förskola och Helena Sagar, Lektor No/Tk och entreprenörskap, Kullaviksskolan, Kungsbacka kommun.
Målgrupper: Målgr: fsk, fritids, F-3
Anne-Charlotte Siira berättar för seminariedeltagarna.
Anne-Charlotte Siira som är förskollärare på Älvsåkers förskola och NT-utvecklare berättar om den kompetensutveckling som genomförts i Kungsbacka kommun.
När man arbetar med teknik i förskola är det inte ett eget ämne, som i skolan, utan något som finns med hela tiden. Hon tipsar om Skolverkets film:
Medforskande – naturvetenskap och teknik i förskolan - Skolverket
Hittas också via länken:
Inspirationsfilmer för naturvetenskap och teknik i förskolan - Skolverket
I filmen visas bl.a. hur man kan arbeta med gångjärn. Gångjärn finns överallt när man börjar tänka på dem, och det är ett bra sätt att jobba med förskolebarnen. Anne-Charlotte berättar att upprepning och tid har varit viktiga begrepp under arbetet. Både för pedagogerna själva i kompetensutvecklingen och också i nästa steg, med barnen. Gör man något bara en gång så blir ju inte utvecklingen synlig.
Helena Sagar som är kommunlektor i Kungsbacka kommun berättar om hur hon blev intresserad av kompetensutvecklingsprojektet. Hon är själv mycket inspirerad av Helen Timperly och såg hur kompetensutvecklingen var upplagd enligt Timperlys rekommendationer – i en cykel där man hela tiden lär nytt. Helena talade om vikten av att ha rätt inställning, att inte gå sin utbildning och sedan tänka att man är färdig utan att hela tiden lära sig nya saker. Helena hänvisar till olika forskare och lyfter vikten av att barn får möta teknik tidigt. Både Helena och Anne-Charlotte berättar om vikten av att använda rätt begrepp inom teknikområdet. Det är vi ju så noga med inom andra områden på förskolan, och det ska vi göra i förskolan också. För vem bestämmer att vissa begrepp är för svåra för barnen? Helena säger att vi till exempel alltid säger ”Hamburgare” när vi talar med barn, även om det inte är ett helt enkelt begrepp att förstå. Likaså kan vi säga sammanfoga.
Vi åhörare fick fundera på vad vi kallar den lilla fiffiga anordning av mjuk metall som används för att försluta en viss typ av kuvert (se bilden). ”Jungfruben” sa någon, andra förslag var ”påsnit” eller ”påsklämma”. Om man ska köpa en påsklämma kan man inte söka på ordet ”Jungfruben”, det är dessutom ganska sexistiskt. Så varför inte vara noga med att använda rätt begrepp? Just sådana påsklämmor använde Anne-Charlotte till en övning som hon kallade ”Hur ser det ut på baksidan?”. Uppgiften var att lista ut hur en konstruktion med rörliga delar, tillverkad av wellpapp och påsklämmor, såg ut på baksidan.
Text och foto: Charlotta Nordlöf, CETIS
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping