Ett citat som Roger tog upp:
"Forskning visar att eleverna tycker att teknik är kul men att de inte upplever att de har någon användning för det de får göra. Det kan bero på att de inte kan se kopplingen till den verklighet de lever i."
Veronica Bjurulf i Skolverkets material ”Undervisning i naturvetenskap och teknik: idéer och inspiration” (2012) Se www.skolverket.se/nt
-
Teknik i staden med användning av IKT
Roger Andersson, universitetsadjunkt och fil. lic. i naturvetenskapernas och teknikens didaktik, MDH
Målgrupper: F-3, 4-6, 7-9, gymnasium
Vårt samhälle och våra städer är fulla av teknik och tekniska lösningar. Staden är ett tekniskt system som kan studeras utifrån många aspekter. Kommunikationer är centrala i en stad och det finns många lösningar att studera.
Seminariet bygger på erfarenheter ifrån Mälardalens högskolas kurser för lärare i teknik.
Roger visade på många exempel på tekniken runtomkring oss i staden.
Roger visar en bro i Eskilstuna och berättar om vilka fördelar och nackdelar
som kan uppstå när en ny bro blir till.
Teknikresa genom staden
Roger Andersson från Mälardalens högskola inledde sin föreläsning med att visa bilder från olika stadsmiljöer, och frågade oss: ”Vad är teknik här?” Vi konstaterade att i stort sett allt var teknik. Roger visade också en definition av teknik som han brukar utgå ifrån:
”Teknik är människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att tillverka och använda fysiska föremål. Tekniska objekt är kopplade till mänskliga behov.”
(Per Norström)
Utifrån detta så fick vi följa med honom på en teknikresa genom staden samtidigt som han berättade om hur han brukar lägga upp uppgifter för de lärarstudenter han undervisar. Han stannade t.ex. upp vid ett cykelställ och berättade om hur de ser ut och vilka behov de uppfyller. Att någon har tänkt på avståndet som blir mellan cyklarna för att man ska kunna låsa. Han menade att en 13-åring kanske inte ser ett cykelställ på samma sätt som en vuxen, för 13-åringen kan det uppfylla andra behov än att vara just en avställningsplats för cykeln, som att vara en sittplats.
Roger fortsatte med att visa bilder på information som finns inbyggd i nyare gator. Det är ett sätt att göra staden tillgänglig för alla. Det finns information inbyggd i gatan i form av räfflor och olika struktur i underlaget vid övergångsställen för att underlätta för synskadade. På andra platser finns släta stenar inbyggda bland kullerstenar för att underlätta för rullstolsburna och för människor som kör vagnar.
Han hade också fotat skyltar och annan information vi kan se i staden, som information om brandposter och brunnslock med olika bokstäver, V för vatten och A för avlopp. Dessa lock fascinerar ju redan många barn, så varför inte knyta an till dessa i undervisningen? Där under döljer sig ju spännande tekniska system som kan väcka många frågor. Att fundera på hur alla system ska få plats och samsas i staden är också intressant, menade Roger. All trafik exempelvis bilar, gående, cyklar och de kollektiva transportsätten är ju system som ska rymmas, och exempelvis en bro eller någon annan passage kan vara ett hinder i flödet.
Ytterligare ett exempel på en uppgift som vi fick ta del av var att Roger brukar låta studenterna vandra i staden och dokumentera de fem enkla maskinerna (eller ”de mäktiga fem”), några av dessa brukar vara enkla att hitta andra lite svårare.
Tag vara på Instagram, Twitter...!
Avslutningsvis fick vi höra lite om hur man kan jobba med bilder och fotografering. Roger tipsade om att använda ”hashtaggar” (#) och på sås sätt samla ihop studenternas/elevernas bilder på t.ex. Instagram. Han själv har skapat #teknikenistaden, och bilderna han pratade utifrån finns under den hashtaggen på Instagram (gå in och titta!). Han menade också att med hjälp av hashtaggar så kan man lätt få fram den senaste informationen om något område, t.ex. på Twitter.
Varför inte kolla vad som är twittrat om #CETIS, #TiS2016 eller #Teknikeniskolan? ;-)
För dig som är mer intresserad och kanske vill testa att arbeta på liknande sätt i din undervisning så finns en utförlig beskrivning i Rogers presentation:
Teknik i staden med användning av IKT (pdf 4,4 MB)
Koppling till kursplanen i Teknik (Lgr 11)
Centralt innehåll årskurs 1-3
Tekniska lösningar
- Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
- Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
Teknik, människa, samhälle och miljö
- Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.
- Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.
- Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.
Centralt innehåll årskurs 4-6
Tekniska lösningar
Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
- Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
- Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
Teknik, människa, samhälle och miljö
- Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
- Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
- Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
Centralt innehåll årskurs 7-9
Tekniska lösningar
- Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.
Teknik, människa, samhälle och miljö
- Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.
Text: Charlotta Nordlöf
Foto: Christina Wallnér
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping