-
Inkluderande koppelkodning - Workshop
Tomas Jonsson och Maria Adlerborn, utbildare, Teknikens Hus, Luleå
Målgrupper: Årskurs 4‐6 och 7‐9
Tomas Jonsson och Maria Adlerborn presenterar.
Hur kan man koppla och koda på ett genusinkluderande sätt? Av tradition har samhällets syn på vad som är kvinnligt och manligt varit stark, inte minst inom tekniken. Hur kan skolan vara med och bryta dessa traditionella könsroller så att flickor och pojkar får samma möjlighet att utveckla förmågor och intressen?
Inledning
Maria Adlerborn inledde presentation med att berätta om projektet Hypatia som Teknikens Hus är involverat i via sin roll som science center.
Om projektet Hypatia
Hypatias vision är ett europeiskt samhälle som kommunicerar vetenskap till ungdomar på ett genusinkluderande sätt för att utnyttja den fulla potentialen hos flickor och pojkar runt om i Europa och få dem att välja STEM-relaterade yrken (STEM står för Science, Technology, Engineering, Mathematics)
I projektet ingår 19 moduler där en handlar om programmering. Utifrån den modulen och guidelines har vi på Teknikens Hus tittat på vad vi kan tänka på vad gäller genusinkludering.
På en samhälls- och kulturell nivå anses viktigt att
- sätta programmeringen i en kontext
- visa upp och/eller diskutera några samhällsområden där programmering erbjuder lösningar på samhällsutmaningar
- ta fram situationer där de ser resultaten av programmeringen
- diskutera var och varför samhället kan använda programmering.
Varför micro:bit?
Teknikens Hus har valt att arbeta med micro:bit.
Med hjälp av den lilla minidatorn micro:bit och några elektronikkomponenter bygger och programmerar vi enkla konstruktioner på ett sådant sätt att det ger eleverna möjlighet att utveckla sitt teknikintresse oavsett kön.
Tomas berättar om varför de har valt att arbeta med micro:bit.
Bakgrund
Micro:bit togs fram av BBC 2015 och delades ut till alla sjundeklassare i Storbritannien. En elevundersökning efter första årets användning av micro:bit visade att
- 90% höll med om att vem som helst kan programmera
- 88% höll med om att programmera inte är så svårt som de trodde
- 70 % fler flickor sa sig vara intresserade att läsa vidare inom programmering/datavetenskap efter de jobbat med micro:bit.
Exempel på vad man kan göra med en micro:bit
- Stegräknare
- Trådspel
- Morotssynt
- Trafikljus
- …och 1000 andra saker
Om programmeringen
- Blockprogrammering – behöver ej skriva kod. Programmeringsspråket som ligger bakom är Javascript. Det går att växla mellan blockprogrammering och textprogrammering. Det går även att lära sig programmeringsspråket Python via micro:bit men då enbart via textprogrammering.
Let´s Code - micro:bit
- Sker via webben – behöver ej ladda ned några program. microbit.org
Instruktioner på flera språk bland annat på svenska. - Visuellt – feedback direkt i simulatorn.
Följande behövs
- micro:bit - som består av en liten dator utan skärm och tangentbord. Kostnaden idag är cirka 200 kr)
- en dator (Tomas rekommenderar i dagsläget att använda en dator tillsammans med micro:bit - även om smartphone och ipad också fungerar).
- tillhörande komponenter.
Micro:bit är en komplett dator med 25 programmerbara lysdioder, två programmerbara knappar, 3 digitala och analoga in- och utgångar (bild ovan). På undersidan sitter CPU:n och RAM.
Micro:bit, kablar, trådspelsplatta, högtalare...
Dagens övningar
Full aktivitet och testning av flera övningar.
Workshopens deltagare fick testa på ett antal olika övningar, exempelvis "ett lysande hjärta". Övningarna finns utförligt beskrivna i Tomas och Marias presentation nedan (pdf). Tiden gick fort och deltagarna hade gärna stannat kvar lite längre.
Tomas Jonsson felsöker.
Tomas och Marias presentation
I denna pdf finns flera övningar tillsammans med instruktioner. Här går det också att läsa mer om projektet Hypatia:
Inkluderande koppelkodning - Tomas Jonsson och Maria Adlerborn, Teknikens Hus, åk 4-9 (M3:11, T2:13) (pdf)
Relaterade länkar
Foto och sammanställning av: Christina Wallnér