Förskolans teknikundervisning
Text: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 3, september 2019
I våras försvarade Pernilla Sundqvist, Mälardalens högskola, sin doktorsavhandling ”Förskolans teknikundervisning: vad och hur?” CETIS ställde några frågor till Pernilla om hennes forskning.
Betygsnämnden och Pernilla Sundqvist vid Pernillas disputation: Cecilia Wallerstedt, GU, Veronica Bjurulf, Skolinspektionen, Peter Gustafsson MDH, Pernilla Sundqvist, MDH, Jonas Hallström, LiU, Jesper Sjöström, MAU.
Varför valde du att forska kring förskolans teknikundervisning?
- Jag utbildade mig till tidigarelärare med inriktning på Naturvetenskap och Teknik och där startade mitt intresse för teknikundervisning. När jag efter utbildningen började arbeta som förskollärare hade läroplanen för förskolan just reviderats och tekniken skrivits fram tydligare genom ett strävansmål som inte funnits tidigare. Jag tyckte det var roligt men bland mina kollegor lyftes frågan om vad det här målet innebar. Många ställde sig lite undrande till vad Teknik i förskolan skulle kunna vara. När jag sedan blev antagen till forskarutbildning och började leta efter forskning på området blev jag riktigt förvånad över hur lite som fanns.
Saknade du någon del i de forskningsresultat du tidigare tagit del av?
- När jag startade med min sökning efter teknikdidaktisk forskning inom förskolan fann jag i princip ingenting. Jag valde då att undersöka hur teknikämnet beskrivs och framställs av förskolepersonal. Det verkade som en lämplig början, att göra en typ av kartläggning av förskolans teknikämne såsom det framställs av förskolepersonal idag.
Vad hoppas du dina resultat ska ge för insikter och kunskap om?
- Att min avhandling ska sätta igång tankar hos blivande och verksamma förskollärare kring vad teknikundervisningen kan vara. Det finns några specifika saker jag funnit som man skulle kunna kalla kritiska aspekter för att förstå teknikundervisning. För det första handlar det om att förstå skillnaden mellan teknik som ämne eller kunskapsområde och teknik som motorisk färdighet, det som på engelska benämns technology och technique. Det är två olika saker, vilket inte all förskolepersonal verkar ha reflekterat över. För det andra verkar många tänka att så fort man använder digital teknik så är det teknikundervisning. Men att exempelvis lära om djur genom att titta på surfplattan är lika lite teknikundervisning som att titta på djur i en bok. Både surfplattan och boken är i och för sig tekniska föremål men få skulle nog säga att aktiviteten att titta på djur i en bok är teknikundervisning. Det är snarare biologi. Teknikundervisning blir det först när det är surfplattan i sig som fokuseras, eller boken för den delen. För det tredje händer det att aktiviteter som beskrivs av förskolepersonal som teknik egentligen handlar om naturvetenskap, och det görs på olika sätt. Dels blandas de två ihop och då handlar det om att förskolepersonalen inte vet vad som är teknik och vad som är naturvetenskap. Dels verkar det finnas en uppfattning om att vissa metoder eller aktiviteter är tekniska metoder/aktiviteter. En sådan är experiment. Flera av deltagarna i mina studier har beskrivit naturvetenskapliga experiment när de ombetts beskriva sin teknikundervisning.
Ser samtalen om teknik i förskolor lika ut tycker du?
- Både ja och nej. Ja, för att de utmaningar som beskrivits ovan återkommer på flera olika förskolor. Förutom studierna inom min avhandling har jag även gjort andra studier på andra förskolor. De utmaningar för att förstå teknikundervisningen som beskrivs ovan återkommer hela tiden. Samtidigt svarar jag nej på frågan därför att de här utmaningarna beskrivs ju av dem som ännu inte riktigt fått koll på det här med teknik, vad det är. Det finns även de som kommit förbi detta och förstått vad det handlar om och bedriver en god teknikundervisning.
Om inte, vad kan göras åt det tänker du?
- Jag tror det handlar om att vissa haft mer tid än andra till att fundera över och diskutera om vad teknikundervisning i förskolan ska vara. Säkert hade några också mer kunskap från början. För att få en större likvärdighet här tror jag det är viktigt att ge förskolepersonal tid att utveckla sin kunskap på området genom att exempelvis läsa och diskutera forskning, delta i projekt där utveckling och forskning sker i samverkan med akademin, gå kurser osv. Framförallt, för att utveckling och förändring ska ske tror jag det är viktigt att hela arbetslag deltar i utvecklande insatser tillsammans.
Vilket anser du vara det viktigaste som du forskat kring och ser du några speciellt spännande resultat?
- Jag tror det varit viktigt att beskriva hur Teknik i förskolan uppfattas och förstås av förskolepersonal för att förstå hur vi kan gå vidare med att utveckla förskolans teknikundervisning, vilka insatser som behövs. Studien har också gett en förståelse för hur olika förutsättningar skilda förskolor har för att bedriva och utveckla sin undervisning. Ett viktigt resultat här är att den förskoleavdelning jag observerade där det fanns resurser både i form av kunskap hos personalen och tid för att planera och utvärdera undervisningen, där kunde jag observera en bra teknikundervisning som också blev meningsfull för barnen.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping