Arbetsområdenas upplägg

Arbetsområdenas upplägg - Småuppgifter, huvuduppgifter och utvärdering

Samtliga arbetsområden genomsyras av en sammanhållen didaktisk idé:

Varje arbetsområde inleds med att barnen utför ett antal småuppgifter, där den första tar sin utgångspunkt i omvärlden. Syftet med småuppgifterna är att eleverna stegvis utvecklar kunskaper som de behöver för att kunna genomföra huvuduppgiften. Den berör och belyser till stor del det arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar som beskrivs i kursplanen. Ofta handlar det om att tillverka en produkt eller utveckla en konstruktion. I ett eller flera arbetspass görs ytterligare kopplingar till omvärlden. Syftet är att sätta tekniken i ett sammanhang och synliggöra tekniken runt omkring oss.

Inom arbetsområdena behandlas olika kunskapsformer (de fyra ”f:en”): fakta (kunskap som information), förtrogenhet (kunskap som erfarenhet), förståelse (kunskap som meningsskapande) och färdigheter (kunskap som utförande).

Arbetsområdena innehåller moment där barnen utvecklar och presenterar olika förslag på tekniska lösningar. Då kan de på ett medvetet sätt använda och utveckla sina kunskaper om funktion och estetik.

I samtliga arbetsområden förekommer arbete som eleverna gör enskilt, i smågrupper eller helklass. Grupparbete är den dominerande formen. Gruppernas storlek varierar.

enskilt
i smågrupper
i helklass

Varje arbetsområde innehåller ett inslag som innebär att barnen ska fatta beslut eller ta ställning. Det kan handla om hur en produkt ska se ut eller eller om vilka olika egenskaper ett tekniskt föremål kan ha.

I slutet av varje arbetsområde finns en utvärdering. Alla ingående moment utvärderas i helklass och huvuduppgiften utvärderas enskilt av eleverna. Dessutom utvärderar läraren kunskapsutvecklingen för varje elev och för klassen som helhet.

Kopplingar till andra skolämnen presenteras i de grå rutorna i anslutning till arbetspassen.

Småuppgifterna

Småuppgifterna, ofta fyra eller fem stycken, förbereder och ger barnen kunskaper så att de kan lösa huvuduppgiften.

Huvuduppgiften

Huvuduppgiften är oftast en konstruktionsuppgift, men den kan även gå ut på att undersöka ett tekniskt föremål eller att lösa ett tekniskt problem.

Huvuduppgiften inleds med ett planeringsmoment. Där besvaras frågor som:

Vad behöver göras?
Vilket material, vilka verktyg och vilken utrustning behövs?
I vilken ordning ska arbetet göras?
Vem gör vad?

Omvärldsuppgifter

Omvärldsuppgifterna ger barnen möjlighet att se arbetsområdets teknik i ett större sammanhang. Syftet med dessa uppgifter är att synliggöra och skapa förståelse för teknik i omvärlden och öka intresset för teknik. Det kan ske genom exempelvis:

studiebesök
undersökningar i närområdet
intervjuer
inbjudna gäster/experter

Utvärdering

I slutet av varje arbetsområde utvärderar eleverna, i helklass respektive enskilt, både huvuduppgiften och arbetsområdet som helhet. Då besvaras frågor som:

Vad har du lärt dig?
Vad var roligt? Vad var mindre roligt?
Vad tycket du var lätt? Vad var svårt?
Vad kunde göras bättre? Hur skulle man kunna göra det bättre?

Avslutningsvis diskuterar barnen med läraren och ger förslag på förbättringar. Därefter utvärderar läraren kunskapsutvecklingen, dels för varje barn, dels för gruppen som helhet.

Fakta, förtrogenhet, förståelse och färdighet

De fyra f:en hör ihop med en diskussion om kunskapsformer, som bl.a. fördes i samband med introduktionen av Lpo1994. Du kan läsa mer i betänkandet ”Skola för bildning” (SOU1992:94) s 62ff eller i publikationen Grundskola för bildning – kommentarer till läroplan, kursplaner och betygskriterier (Skolverket/Fritzes 2003).

För mer information se vänstermenyn eller klicka på bilderna längst upp på denna sida.

Tillbaka - Upp

- Om webbplatsen -

Skriv ut
- Sidan uppdaterad: 2013-10-29