Diskmaskinen
Vindrutetorkaren
Bluetooth
Solvatten
Knapp med grön lur
Teknikens kvinnor – ett historiskt perspektiv
Text: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4, november 2020
Vi kan ställa oss frågan om kvinnor har ägnat sig åt teknik och varför känner vi i så fall inte till så mycket om det. Utan tvekan är det så att kvinnor har både utvecklat och arbetat med teknik Genom historien känner vi till att kvinnor förbättrat levnadsvillkor på många sätt. Men flera orsaker har hindrat kvinnor från att ta plats inom olika teknikområden genom sekler. Men historiskt sett finns flera kvinnor som nu har uppmärksammats för sitt arbete och för sina innovationer inom olika branscher.
Det finns säker många svar på varför inte kvinnors arbete inom teknik uppmärksammats fullt ut. Ett kan vara den gängse arbetsfördelning mellan män och kvinnor. Om kvinnor utförde traditionella göromål, t.ex. arbete i hemmet såsom matlagning, sömnad, skaffa värme m.m. uppfattades det inte som ett tekniskt arbete, trots att det i många fall inkluderar teknisk utveckling och tekniskt kunnande.
Att inte särskilt många kvinnor finns med genom historien beror också på att flera dörrar var stängda, som t.ex. utbildning eller rätten att arbeta inom olika yrken.
Kvinnors uppfinningar
I år är det tio år sedan Tekniska museet visade utställningen "Kvinnors uppfinningar". Då uppmärksammade vi det med en text i nyhetsbrevet. Nu är det dags igen och här kommer några exempel, några lite äldre, några nya.
Den amerikanske uppfinnaren Josephine Garis Cochran fick patent på den första, kommersiellt gångbara diskmaskinen. Hon uppfann den när hon blivit änka och behövde försörja sig. Med hjälp av en pump sprutades hett vatten med diskmedel upp och spolade disken under tryck. Idén att spruta in hett vatten under tryck gjorde att diskmaskinen fungerade bättre än de gamla. Maskinen kallades för "Garis-Cochrane Machine". Sitt förnamn utelämnade hon eftersom kvinnor på den tiden inte erkändes som uppfinnare.
Vindrutetorkaren uppfanns 1903 av Mary Anderson från Alabama. När hon vid ett besök i New York upptäckte att spårvagnsförare var tvungna att öppna fönstren på sina fordon för att kunna se ut när det snöade eller regnade, eller så ta helt sonika bort vindrutan. När vindrutetorkaren, som var handdriven, först presenterades mötte den inget större jubel. Det tycktes vara en onödig uppfinning, det var mycket bättre att göra som man alltid hade gjort. 1903 ansökte hon om och fick ett patent som gällde 17 år för vindrutetorkaren. 1922 blev Cadillac den första biltillverkaren som använde vindrutetorkaren som standardutrustning.
Hedy Lamarr tog steget mot bluetooth. Hennes karriär inom skådespelaryrket under 40- och 50-talen kompletterades med skarpa tankar. Under andra världskriget uppfann hon, tillsammans med kompositören George Antheil, ett radiosystem som tillät automatiska och snabba frekvensbyten. De fick patent på uppfinningen som tyvärr inte började användas förrän i början av 1960-talet. I dag är Hedy Lamarrs uppfinning en avgörande del av till exempel bluetooth-teknologin.
Petra Wadström, är en svensk uppfinnare som ligger bakom innovationen Solvatten. Hon tilldelades år 2008 Skapapriset för sin vattenrenare. Solvatten drivs enbart av solens energi. Tanken var att skapa en användbar och billig produkt för dem som inte har tillgång till rent vatten. Petra Wadström har fått det prestigefyllda Skapapriset för sin uppfinning och uppmärksammats av Barack Obama.
Det var ingenjören Laila Ohlgren som skapade världsstandarden för hur man ringer med mobilen i slutet av 1970-talet – en knapp med en grön lur. Hon blev 2009 den första kvinnan som mottog Polhemspriset, ett uppfinnarpris som delats ut sedan 1878. Hennes innovation innebar att man först slog numret och sedan tryckte på en uppringningsknapp. Detta ökade kapaciteten i nätet och minskade risken för att samtalet inte kunde kopplas upp.
26 april 1892 fick Sarah Boone, amerikansk sömmerska och uppfinnare, patent på en strykbräda i trä som förbättrade strykning av skjortärmar. Brädan var smal, böjd och gjord för att passa en skjortärm. Den var också vändbar så att det gick att stryka på båda sidor av ärmen. Se en bild av strykbrädan här: Sarah Boone, Wikipedia
Källor: Wikipedia, Tekniska museet, Kvinnohistoria
Det finns många, många fler att uppmärksamma som har åstadkommit små och stora innovationer. Har ni exempel som ni vill uppmärksamma får ni gärna höra av er till CETIS.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping