Katrine Marçal
Hjul på resväskan
Text: Katarina Rehder, CETIS Foto: Mondial
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 4, november 2020
Katrine Marçal, bosatt i Storbritannien, är författare och skribent och skriver regelbundet för DN. Med sin nya bok Att uppfinna världen ställs bl.a. några ledande idéer om teknik på ända. I en artikel skriven för DN ställer hon också frågan varför det tog 5 000 år innan resväskor fick hjul.
Katrine, var kommer ditt intresse för teknik och manligt och kvinnligt ifrån?
– Min mamma var programmerare på 1980-talet och jag minns därmed hur det brukade vara ett kvinnodominerat yrke. Eftersom jag har skrivit mycket om ekonomi var det något som alltid fascinerade mig: hur ett yrke kunde gå från att uppfattas som "kvinnligt" till "supermanligt" på en så kort tid som min egen (inte jättelånga) livstid. I min bok har jag bland annat tittat på precis detta och skriver om hur datorkraft till och med brukade mätas i "flicktimmar".
Hur kommer det sig att du tittar på just resväskan som ett exempel på hur utveckling av en produkt kan stanna upp?
– Faktum att vi först fick hjul på resväskor 1972 har länge fascinerat mig. Det var ett av dessa mysterier gällande innovation inom ekonomin. Av någon anledning började jag häromåret kika lite i brittiska tidningsarkiv (jag bor i Storbritannien) och hittade referenser till väskor med hjul från innan 1972. Men de var alla nischprodukter riktade mot kvinnor och slog aldrig igenom. Då började jag förstå att svaret på varför vi inte fick hjul på resväskor förrän 1972 hängde samman med kön och det är det som jag sedan argumenterar för i boken. Det ansågs helt enkelt otänkbart att en man någonsin skulle rulla en väska: en riktig man skulle ju bära! Det var först under slutet av 1980-talet som det här förändrades. För mig blev rullväskan då ett så tydligt exempel på hur innovation kan hållas tillbaka av våra idéer om kön.
Till vänster: Katrine Marçals bok Att uppfinna världen.
Ser du fler exempel inom teknikområdet där samma dilemma har satt stopp för utveckling?
– Jag skriver om många i boken: allt från hur elbilar uppfattades som kvinnliga i slutet av 1800-talet till att mjuka saker sällan uppfattas som "tekniska" och därför inte tas på samma allvar.
Vad tror du skulle behöva göras för att förändra attityder och föreställningar om hur produkter ska utvecklas?
– Jag tror att mycket behöver göras inom det finansiella systemet. Idag går till exempel 99 procent av allt riskkapital i Sverige till män. Jag tror man måste titta på nya modeller för att hitta och finansiera nya idéer som inte missgynnar kvinnor på samma sätt. Skulle vi kunna förändra något i skolans teknikundervisning? – Jag tror att det är viktigt att lära sig om kvinnors uppfinningar och om teknik som har kodats som "kvinnlig" och därför inte som just teknik. Vi tänker på historiens epoker som "bronsåldern" och "järnåldern" men som historiker har påpekat hade det lika gärna kunnat heta "linneåldern" eller "keramikåldern".
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping