Johan Ryholt
Johan Berg
Teknik tillsammans – Stad i förändring
Text och foto: Katarina Rehder, CETIS
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, maj 2019
Stefan A Escher
Gröndal, en närförort till Stockholm, har utvecklats från ett område med fabriker och ett varv bl.a. till att bli ett trendigt bostadsområde. Stefan A Escher passade på att nyttja miljön i sin teknikundervisning i årskurs 6. Blommensbergsskolan, en kommunal skola med årskurserna 6-9, är en av de skolor som fått pröva CETIS kommande material Stad i förändring – tekniska system i staden.
Stefan A Escher, som i grunden är biolog och genetiker, studerade till lärare och har nu undervisat i Matematik och NO i knappt fem år samt två år i Teknik.
- När min kollega Johan Berg såg att CETIS sökte lärare för utprövning av ett nytt material svarade jag direkt. Jag hoppades verkligen att jag skulle komma med i testgruppen. När jag fick beskedet bestämde jag att under vårterminen ägna tekniklektionerna åt materialet.
Materialet som handlar om tekniska system i staden för årskurs 4-6 behandlar hur system har utvecklats och förändrats över tid, samt de drivkrafter som ligger bakom förändringen. Tanken är att eleverna genom materialet ska utveckla sin förståelse för hur tekniken i staden har förändrats och varför. Materialet är uppdelat i sex arbetspass. Där ingår bl.a. studiebesök, på t.ex. ett vattenverk eller reningsverk.
Stort engagemang
- Eleverna gick verkligen igång på lektionerna och materialet. Vi började med en mindstorm. De arbetade enskilt, i par och alla tillsammans. Vi diskuterade och pratade om vad som finns i en stad och vad som gör att den fungerar. Sedan vände jag lite på ordningen i materialet då det passade oss bättre att göra arbetspass tre före pass två. Under pass tre, som handlar om att titta närmare på ett systemexempel, tittade vi på hur vi får rent vatten i kranen. Efter det gick vi ut och tittade hur det ser ut i vår närmiljö. Alldeles snett ovanför skolan ligger en vattenreservoar som började byggas för över 100 år sedan. Den är nu ersatt av nya reservoarer. Vi har också den väl trafikerade Essingeleden som går förbi på andra sidan. Inte långt härifrån ligger Nobels gamla fabrik som nu används till helt andra saker. I närheten av vattenreservoaren finns en linbana till tunnelbanestationen, den ingår ju i ett transportsystem. Den relativt nya tvärbanan går genom Gröndal och den passade några elever på att ta upp i sitt grupparbete.
Stefan har använt några filmer i undervisningen. UR:s program Välkommen till staden om vatten och avlopp samt filmer från Vattenfalls skolsida.
Tidslinjer och bedömning
- Jag har blivit lite förvånad över hur mycket som kommit ut ur det här samt elevernas engagemang. Mot slutet gjorde vi tidslinjer efter det att jag bestämt några områden som eleverna kunde välja på, bl.a. vatten och avlopp, transportsystem samt el och belysning. Eleverna har verkligen fått mycket att fundera kring, hur staden fungerar och varför och hur det kommer att se ut i framtiden. Vi avlutade med att titta på allas tidslinjer och diskutera dem. Det var ett spännande teknikblock, jag är verkligen tacksam för att få möjlighet att pröva materialet. Här finns något för alla elever och nu är deras intresse fångat. Jag har också kunnat titta på aktiviteter i klassrummet och haft tidslinjerna som bedömningsunderlag, avslutar Stefan.
Teknik på Blommenbergsskolan
Johan Berg är tekniklärare på Blommenbergsskolan i årskurs 7 och 8. Han och kollegan Gustaf Kalin fick uppdraget att titta närmare på teknikundervisningen när regeringen beslutade om de 200 stadieindelade timmar som teknikämnet har i dag.
- Att vi började titta på hur vi arbetar med teknikämnet grundar sig på de 200 timmarna. På vår skola innebar det att vi skulle öka undervisningen med nästan 50%. Tanken var också att alla lärare ska jobba likvärdigt. Lärarna på vår skola är behöriga, men många har inte undervisat i Teknik på många år, alltså känner sig många inte särskilt bekväma i det. Det har inte heller funnits mycket utrymme för fortbildning och det kan resultera i att flera inte vill ta sig an teknikundervisningen. Det nya med skrivningarna med digitaliseringen har också gjort att flera lärare inte har funnit sig helt till rätta. Före vår uppstyrning av teknikämnet undervisades det inte alls i Teknik i årskurs 7. Nu är undervisningen genomtänkt för hela högstadiet.
Johan arbetar med att få in hela det centrala innehållet samt en tydlig progression. Det är tidsmässigt ganska krävande och i årskurs 7 börjar man med fabriker. För att nå konstruktionsmålen i årskurs 7 har de en konstruktionsuppgift som bygger på att konstruera en ägglandare. Här får man tid att pröva, ompröva tills uppgiften är klar. I årskurs 8 pratar de om 1900-talet och de viktigaste innovationerna. Här kommer system och undersystem in i undervisningen. Eleverna arbetar och redovisar genom att göra sin egen podd. I årskurs 9 får digitaliseringen större utrymme, de tittar på den digitala världen där de pratar om säkerhet på nätet och styr bl.a. trafikljus.
- Tidigare har innehållet i teknikämnet haft många konstruktionsövningar, det är ett arbetssätt som passade bättre mot den ”gamla skolan”. Själv är jag glad över att konstruktionsuppgifterna är få, och jag tänker i banor som att designa utan att konstruera. Att tänka igenom en design- eller konstruktionsuppgift utan att bygga är nyttigt, det tar alldeles för mycket tid att bygga en bro eller liknande. Jag tror inte heller att vi lockar elever att studera teknik genom att t.ex. gjuta i betong. Jag tror på teknikämnet när man ser det ur en annan persons synvinkel. Det är då vi får en helhetssyn på området, säger Johan.
Johan Ryholt är biträdande rektor och arbetar som SO-lärare i årskurs 6. Alla rektorer på Blommenbergsskolan har en del i sin tjänst när de undervisar. Enligt Johan är det en stor fördel, man kommer närmare kollegor och elever, samt får en större förståelse för utmaningarna inom de olika skolämnena.
I rollen som biträdande rektor besökte han Stefan A Eschers tekniklektion där tekniska system stod på schemat. Johan och Stefan träffades efteråt och började diskutera likheter och möjliga synergieffekter för sina skolämnen.
-Vi kom fram till att om vi arbetar med samma område och innehåll fast på olika vis kan vi dra nytta av varandras undervisning och metoder. I historieämnet har vi pratat om industrialiseringen av Liljeholmen och jag lärde mig mycket om teknikämnet i det sammanhanget. Speciellt när jag pratade med Stefan och tog del av hans lektioner. Min bild av teknikämnet var färgad av tidigare läroplaner med fler konstruktionsövningar. Systembegreppet var jag inte helt förtrogen med, men nu har det verkligen fått en annan innebörd. Vi arbetar i båda ämnena med tidslinjer för att se hur och vad eleverna lärt sig. I tidslinjen i min SO-undervisning kan jag se att ord som t.ex. makt är med. Det är ingenting vi hittar i teknikämnets linje, det gör det hela så intressant. Vi jobbar med samma tema men med olika ingångar, det möjliggör många och bra och spännande diskussioner.
Genom att arbeta ämnesövergripande har Johan fått nya kunskaper om teknikämnet och han kan dra nytta av det i sin undervisning.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping