Projekt Hållbar utveckling i årskurs 9
Text och foto: Linda Myrberg, tekniklärare, Tillbergaskolan, Västerås
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, maj 2019
Under hösten och vintern har vi sett Greta Thunberg, en elev i åk 9 som demonstrerar och lyfter frågan om hållbar utveckling. Nu är inte alla elever lika pålästa som Greta. Därför tycker jag att vi i skolan har ett stort ansvar att lyfta dessa frågor i undervisningen. I de allra flest skolämnen finns ett centralt innehåll som berör hållbar utveckling.
Linda och Mia - Matlagning av klimatsmart vegetarisk wook över öppen eld.
Under läsåret 2018/2019 undervisar jag i Teknik 50 minuter i veckan i åk 9. När jag planerade undervisningen runt teknikämnets fem förmågor och det centrala innehållet kom jag i samspråk med vår hem- och konsumenskapslärare Mia Olausson. Min planering innehöll hållbar utveckling och det gjorde även Mias planering för åk 9.
Vi insåg att det finns flera delar i det centrala innehållet för våra ämnen som kompletterar varandra, vi började då undersöka hur vi skulle kunna samarbeta. Medan teknikens centrala innehåll riktar sig mer mot tillverkning och återvinning/återanvändning, handlar hem- och konsumentkunskap mer om inköp och användning. Att samarbeta med en eller flera lärare är något jag tycker är mycket lärorikt, inspirerande och roligt. Jag upptäckte också att genom att visa elever kopplingar mellan olika ämnen, får eleverna förståelse för att skolans undervisning är relevant, nu och i framtiden.
Samarbeten
När vi samarbetar över ämnesgränserna och knyter an till vardagen och till olika undervisningsområden, hoppas jag att eleverna inser att skolämnena inte är isolerade från resten av världen. Min förhoppning är att eleverna genom undervisningen känner att de kan klara sig bättre i ”världen utanför”. Svårast med samarbeten är att hitta tid för planering och bedömningen. Det har vi löst genom att ha en tät mejlkonversation, att ha samtal under lunchtid och att boka in ett möte eller två. Tidsaspekten är svår vilket jag tror är en av anledningarna till att många drar sig för att samarbeta över ämnesgränserna. Under det här samarbetet gör vi en del av bedömningen tillsammans, och en del enskilt. Vi upplevde att det förenklar bedömningsarbetet för oss och eleverna. I det gemensamma bedömningsarbetet ingår en debatt med sex elever i taget. Det går till så att jag och Mia ger eleverna olika påståenden, där tre av eleverna är för påståendet, och tre stycken är emot. Efter 15 minuter byter eleverna sin uppfattning och roll med den andra gruppen. Det här tar en del tid, men om vi använder undervisningstiden till sådan här bedömningsaktivitet, drabbas inga andra ämnen. Inför slutbedömning konstruerar eleverna en modell av en lägenhet där allt ska visa på hållbarhet. Här har eleverna chansen att enskilt visa vad den lärt sig under projektet Hållbar utveckling.
Globala målen för hållbar utveckling.
Studiebesök och utflykt
Någon gång under projektet gör vi en utflykt tillsammans, till Naturskolan Asköviken. Eleverna får där olika uppdrag med anknytning till hållbar utveckling. Att göra en utflykt med 60 elever kan vara rätt svårt att genomföra, därför är det också en fördel att samarbeta med andra lärare. Att vi är flera engagerade och insatta lärare med på utflykten upplever jag som positivt för eleverna.
Här gör eleverna en övning där de ska få insikt om hur mycket energi det går åt vid tillverkning
av en hamburgare av kött och en vegoburgare.
Teori och praktik
Många av mina elever tycker att teknikämnet är praktiskt där man endast ska konstruera. Så är det naturligtvis inte - den huvudsakliga delen är teoretisk. Hållbarhetsområdet handlar mycket om teori och jag ser det som en fördel att arbeta ihop med ett annat ämne som också anses som praktiskt. Här kan vi påvisa att teorin är viktig, t.ex. har Hem- och konsumentkunskap många teoretiska delar i det centrala innehållet. Vi kan då tillsammans försöka hitta en balans mellan teori och praktik. Vi visar också eleverna att det finns en röd tråd mellan våra ämnen när vi samarbetar, vi kör inte bara samma projekt, utan bredvid och tillsammans.
Energifallet
Under flera år har vi använt Naturskyddsföreningens projekt Energifallet, vilket jag även gör i det här projektet.
Slutligen vill jag säga att projektet är uppskattat av elever, de blir mycket engagerade och ibland öppnas ögonen på elever som inte riktigt förstått begreppet hållbarhet.
I tabellen nedan visar jag hur jag kopplar bedömande uppgifter till förmågor.
| Förmågor | Undervisning |
|---|---|
| Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. |
Livscykelanalys av ett livsmedel eller produkt, uppgift från Energifallet. Debatt i små grupper, i samarbete med HKK. Hållbart boende: konstruera en lägenhet utifrån ett hållbart leverne. I samarbete med HKK. |
| Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. |
Tankar om energi, uppgift från Energifallet. Använder EPA-modellen. Livscykelanalys av ett livsmedel eller produkt, uppgift från Energifallet. Debatt i små grupper, i samarbete med HKK. Hållbart boende: konstruera en lägenhet utifrån ett hållbart leverne. I samarbete med HKK. |
| Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar. |
Livscykelanalys av ett livsmedel eller produkt, uppgift från Energifallet. Hållbart boende: konstruera en lägenhet utifrån ett hållbart leverne. I samarbete med HKK. |
| Värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. |
Onödigaste prylen, uppgift från Energifallet. Livscykelanalys av ett livsmedel eller produkt, uppgift från Energifallet. Debatt i små grupper, i samarbete med HKK. Hållbart boende: konstruera en lägenhet utifrån ett hållbart leverne. I samarbete med HKK. |
Eleverna får fundera över hur mycket vatten, sand, berg och glaciär och odlingsbarmark jorden består av.
Eleverna har dragkamp om jordens resurser.
Relaterade länkar:
- Arbeta med hållbar utveckling i skolan - Energifallet - Naturskyddsföreningen
- Globala målen för hållbar utveckling - UNDP (FN:s utvecklingsprogram)
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping