Två förslag för att stimulera diskussioner och lärande i teknik
Text och foto: Eva Hartell, lektor, teknik/matte/no-lärare och bedriver skolbaserad forskning i Haninge kommun och vid KTH
Utdrag ur CETIS nyhetsbrev nr 2, maj 2018
Här delar Eva Hartell med sig av två förslag för att stimulera diskussioner och formativ bedömning i Teknik. Formativ bedömning handlar om att utifrån belägg anpassa det som händer i klassrummet för att bättre möta elevernas behov. Det gynnar kunskapsutvecklingen men är kanske inte så enkelt som det låter.
Till att börja med är det bra att hålla de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning i åtanke:
- Klargöra, förstå och dela lärandemål och framgångskriterier.
- Skapa och leda effektiva diskussioner, uppgifter och aktiviteter som lockar fram belägg för i vilken utsträckning eleverna har förstått.
- Ge feedback som för lärande framåt.
- Aktivera eleverna som läranderesurser för varandra.
- Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande.
Dessa strategier ska inte bara vara utsmyckning utan utgöra en grund i all undervisning. Här kommer därför några förslag för att implementera dem, särskilt nr 4 och 5, fokuserat i praktiskt arbete, med lite hjälp av färgade muggar och dagböcker.
Hur man uppmuntrar till konstruktiva dialoger
Att arbeta i små grupper vid praktiskt arbete uppmuntrar ibland eleverna att börja prata med varandra, men ibland behövs det lite uppmaning för att få diskussionerna att spraka. När diskussioner väl är igång och man som lärare känner sig lite överflödig, dör diskussionerna ofta när man närmar sig en grupp för att se hur det går. Jag har funnit att färgade muggar kan vara särskilt användbara för att stimulera eleverna att hålla sig till ämnet när de diskuterar och som samtidigt hjälper till att locka fram information/belägg för elevernas (miss)förståelse.
Ge varje grupp tre muggar: en röd, en grön och en gul. När arbetet går bra sätter eleverna den gröna muggen på toppen av tornet. När de är lite förvirrade, men kan fortsätta arbeta, väljer de den gula, och om de har kört fast visar de den röda muggen - "snälla skynda dig och hjälp oss!"
Alla i gruppen måste komma överens om vilken färg de visar. Detta innebär per default att de måste diskutera sitt val, liksom framsteg och problem innan de ber om hjälp. Läraren behöver inte vara den som hjälper gruppen. Lika gärna kan läraren bjuda in elever att hjälpa sina kamrater.
Detta gör det lättare att som lärare att ta ett steg tillbaka och lyssna på diskussionerna på avstånd. Man får en överblick över vad som försiggår, och kan locka fram belägg på lärande och plocka upp diskussionsämnen inför helklassdiskussionen.
Hur få elever att stödja varandra
En annan teknik som jag har funnit värdefull är att eleverna skriver en liten dagbok som hjälper dem att planera och dokumentera. Samtidigt lär de sig att genomföra systematiska undersökningar men även konstruktionsarbete, rapportskrivning m.m. Den innehåller en mall som jag kallar Learning is a journey.
Själva dagboksmallen kan vara pappersbaserad eller digital. Om du har möjlighet, överväg att låta eleverna spela in ljud och bild i sina planeringar - ibland pratar de mer fritt än de skriver.
Eleverna (enskilt eller i grupp) gör ett första utkast till sin konstruktionsplan/ idéskiss. Sedan byter de med varandra i en ordning som läraren har bestämt. Eleverna ger förslag till förbättringar och får samtidigt inspiration till fortsatt arbete från andra. Efter kamratbedömningen, förfinar de detaljerna, inklusive text och ritningar som beskriver den utrustning och material de behöver och hur de ska gå tillväga. När de känner sig nöjda med sin plan visar de den för läraren. Läraren kontrollerar och stämmer av innan eleverna kan sätta igång sina undersökningar eller konstruktionsarbeten. De får en möjlighet att tänka efter innan.
Därefter granskar eleverna resultaten. De själv- och kamratbedömer hur undersökningen gick och ger ytterligare förslag till förbättringar.
Jag har funnit båda dessa tekniker mycket användbara för att locka fram information som sedan kan användas för att anpassa vad som händer näst i klassrummet. Avslutningsvis föreslår jag att du frågar dig själv vilken typ av information du behöver och vad du ska använda den till innan du samlar in.
Ytterligare läsning och resurser
- Assessment for learning in STEM teaching. En fantastisk MOOC, som tillhandahålls med jämna mellanrum av National STEM Learning Center i England
Assessment for Learning in STEM Teaching - Future Learn - Wiliam, D. & Leahy, S. (2015) Handbok i formativ bedömning. Strategier och praktiska tekniker. Natur & kultur.
Tillbaka
Linköpings universitet, CETISCampus Norrköping, 601 74 Norrköping